Ja må hon leva …

Det är ju fånigt att sjunga ”ja må hon leva i hundra år” åt en 100-åring  så det blev nödvändigt med nya ord. Men man måste vara bombsäker på att festföremålet har massor av humor (som Edit)  om man använder följande ord:

Nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas
nu ska hon skjutas på en skottkärra ut.
För nu är hon hundra
för nu är hon hundra
för nu har hon levat uti hundrade år.

Men vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för nu är det kallt.
Ja vi väntar på sommarn
vi väntar på sommarn
vi väntar på sommaren för då är det varmt.

Ja må hon leva
ja må hon leva
ja må hon leva uti tvåhundra år.
Javisst ska hon leva
javisst ska hon leva
javisst ska hon leva uti tvåhundra år.

Det var Edit själv som lärde mej början på sången. Andra strofen passar ju bara om vintern så den kan lämnas bort då varma sunnanvindar susa. Grötkokaren tyckte att det skulle vara ”hundratals” i stället för ”tvåhundra” så jag fick ändra det för att få gröt i framtiden också.

Edit 100 år

För hundra år sedan föddes Edit i familjen Järfs stuga i Labby. Det
var inget rikt hem men de var alla duktiga och arbetsamma och behövde
aldrig svälta. Förutom sju barn tog de också hand om fosterdottern
Alice. Men jag lärde känna Edit först långt senare för 60 år sedan då
hon som Ingmars mamma fick utfodra mej medan jag väntade på att han
skulle komma hem från skolan.

Hon pratade gärna med en liten femåring och under alla dessa år har vi
hunnit diskutera livet ur många synvinklar – och hon har minsann
åsikter om det mesta. Något sjåpande tolererades inte och hon gick
alltid rakt på sak i alla frågor. Men alltid med humor och vänlighet.

Redan som ung flicka fick hon börja arbeta som piga – bland annat hos
oss – men det var långt före min tid. Till all tur gifte hon sej med
Cyrus från Nylands och blev värdinna på granngården här i
Hindersby. Det var hårda år under kriget då hon ensam måste bestyra om
att den nya ladugården skulle byggas. Det fanns knappt med material
och med arbetskraft. Hon talar ännu med tacksamhet om dem som hjälpte
henne då.

Det var inte lätt på 50-talet då byket skulle skötas för hand vid
en källa i skogsbrynet. Vi pojkar tyckte det var roligt för vi stekte
potatis i glöden efter bykgrytan. Och så minns jag hennes långfil som
var alldeles fantastisk. Den förvarades i ett kärl ute i vedlidret för
några kylskåp fanns det inte.

På 50-talet byggdes det nya huset och lillstugan med ett litet kök och
kammare ovanför blev hennes bak- och vävstuga – och är det ännu. Hon
var min mammas bästa vän i Hindersby och de satt och vävde tillsammans
i nedre våningen i lillstugan medan vi pojkar byggde elektronik i övre
våningen. Då vävandet blev för tungt så började Edit sy
lapptäcken. Hon måste alltid ha nånting att syssla med.

Nu lär hon upp småflickorna (60-åringar …) att baka surbröd på det
gamla sättet. Men vi har fått smaka också nya sorters bröd med både
det ena och det andra. Och så är hon en outsinlig källa till
linberedning och alla möjliga gamla arbetsmetoder.

Fötterna är besvärliga men huvudet är det inget fel på. Man får passa
sej för hon är full av skoj och den som försöker sätta sej på höga
hästar får fort hett om öronen. Någon respekt för höga herrar har hon
inte och de får finna sej i skämt som alla andra. Bäst kommer hon
överens med sådana som kan skoja tillbaka.

Det är inte så underligt att hon ibland har fullt med folk i alla
åldrar som kommer och hälsar på i huset vid vägens slut. Med sin
rättframhet, humor och värme har hon skaffat sej en mängd vänner och
respekt. Hundra år av strävsamhet är värd att aktas. Men hon tycker
själv att hon bara gjort vad alla borde göra. Inget att tala om. Man
måste ibland vara sträng med henne så hon inte ännu som hundraåring
fortsätter att passa upp oss ungdomar.

OBS !  I stället för blommor finns det listor hos Beatrice och Inga att betala in till förmån för ungdomsföreningens lokal Hemborg.

Byggnadsvårdskurs

Nu har vi anhållit om pengar från Svenska folkskolans vänner för en byggnadsvårdskurs . Tanken är att gå igenom gamla beprövade material och gamla metoder då vi börjar bygga om gamla folkskolan. Det är främst värmesystemet och vattnet som måste ändras men det gäller att göra det utan att man förstör de gamla konstruktionerna som fungerar annorlunda än nutida plastkonstruktioner.

Ännu har inte all kunskap om gammaldags byggande försvunnit men sedan 60-talet har mycket ändrats – och inte alltid till det bättre. Mögelhus är resultatet av många ”moderna och underhållsfria” metoder och det skall vi akta oss för. Många problem härrör från lögnaktig reklam där avsikten bara varit att sälja produkter som varit helt obeprövade – och senare visat sej vara direkt skadliga.

Vi skall försöka få föreläsare med lång erfarenhet av byggnadsvård om vi får finansiering till kursen. I alla fall finns det en hel del litteratur och tanken är att bygga upp ett litet bibliotek på gamla folkskolan där man kan läsa om hur man skall bygga med beprövade metoder (sådana som varit i bruk minst 50 år – helst 100). Om huset inte ruttnat på 100 år så står det troligen i flera hundra år till. Om man inte bygger om det på fel sätt.

Då plasten kom i byggandet så ruttnade mången konstruktion bara på några år. Plastfärgerna har också förstört månget hus – åtminstone tvingat fram ommålning mycket tidigare än med de gamla färgerna som andades. Det som inte beaktats i många nya material är att de åldras på ett snyggt sätt. Byggnadsvårdaren  Gudmundsson som startade Gysinge byggnadsvårdscentrum brukar säja att ”underhållsfria” material är sådana som inte kan underhållas – man får riva hela rasket och bygga nytt.

I maj kommer beslutet om huruvida vi får stöd av SFV för kursen.

Gamla folkskolans vänner årsmöte 18 mars 2012

Styrelsen beslöt preliminärt att årsmöte skulle hållas söndagen den 18 mars kl. 14 på Gamla folkskolan förstås. Det är första årsmötet så reservera dagen och kom med. En hel del viktiga frågor skall diskuteras – speciellt verksamheten och ombyggnaden – och en ny styrelse skall väljas.

Den nuvarande styrelsen bildades så att hela föreningen ( fem personer) var med i styrelsen i april förra året. Men nu har vi 30 medlemmar och det är på tiden att välja en ny styrelse.

Principerna för verksamheten måste också diskuteras och det bästa är ju att vara med nu i början förrän nånting alls är fastslaget. Det blir också en större ombyggnad då värme och vatten skall ändras helt och hållet i sommar.

Styrelsen beslöt också anhålla om pengar från Svenska folkskolans vänner för böcker om och en kurs i byggnadsvård med tanke på kommande behov.

Och så gäller det att få till stånd en någorlunda realistisk budget. Vi måste få in så mycket pengar att vi kan hålla igång huset.

Film om Lekstrand 1953 i dag kl. 19

I dag visar Fornminnesföreningen Gottfrid Siréns film från Lekstrand år 1953 (tror jag). Den är svart-vit på 8 minuter och utan ljud men ganska intressant i alla fall. Den visas från datamaskin så det går lätt att pausa och diskutera vem som syns på bilden …

Kom till Hemborg klockan sju så tittar vi på den. Kaffe serveras.

Gottfrid Sirén gick alldeles nyligen bort efter en lång tjänst folkhögskolan till fromma. Han var också en stor vän av Lappträsk och hembygdsföreningen. Och riktigt duktig som filmfotograf. Den tekniska kvaliteten är 50-talets smalfilm men den har definitivt konstnärliga kvaliteter.

(Det kom så mycket folk att serveringsrummet inte räckte till fastän vi hade placerat ut stolar riktigt tätt. En del måste sitta ute i tamburen.)

Bäckby fibernät

Vi hade i går HB Services styrelsemöte på gamla folkskolan och behandlade bland annat Bäckby fibernät. Redan i fjol beslöt vi att Bäckby skall byggas ut och nu tänkte vi ha ett möte med Bäckby inom februari och försöka få planeringen klar under våren så vi kan börja gräva i maj-juni.

Tanken är den att HB Service bygger stomnätet med två kopplingspunkter: en i Bäckby centrum där nu vår kabel tar slut och en vid Brusas tåget (Bruusas tååi). Sedan har situationen ändrats sedan i fjol att det verkar som om kommunen går med fiber under rikssexan vid industriområdet och då skulle det löna sej för oss att dra fiberkabel genom Bäckby dit. Då skulle vi ha en reservväg ifall det händer nånting med kabeln – till exempel vid den olyckliga skarven i Lindkoski å.

Därför beslöt styrelsen att HB Service deltar i kostnaderna för byggandet av kabeln till Norrmarks och reserverar ett antal fibrer för Internetanslutning den vägen. Det betyder i praktiken att anslutningar på vägen bara betalar en del av kabelkostnaden och grävandet – ungefär en sjättedel av totala kostnaden för länken som är ungefär 3500 meter. Om man räknar med att det kostar omkring två euro per meter med kabel och allt så skulle det betyda en kostnad på omkring 1100 euro per anslutning.

Det här är enbart preliminära siffror och kartan nedan bara ett första utkast. Den exakta dragningen måste diskuteras och erfarenheten visar att man inte vet hur den blir innan kabeln är färdigt neddragen.

De blå fyrkanterna är kopplingspunkterna. Därifrån får var och en dra kabel till sitt eget hus. Kabeln är redan kopplad vid gamla folkskolan så det går att få anslutning så fort som kopplingspunkterna är uppställda – troligen i juni. HB Service har inte resurser att gräva kabel – utom stomkabeln (blå). Men HB Service kommer att ha 6 km kabel på en trumma (ca 100 cm diameter) vid gamla folkskolan i vår. Eller mer om det behövs.

Anslutningavgiften är som förut 1000 euro och aktieägarna får rabatt. Den avgiften skall täcka nätets gemensamma utrustning och stomkabeln. Det är troligen landets lägsta anslutningsavgift – det normala är 2000-3000 euro. Utom Elisa som skall ha 52000 euro (nä, det är inte en nolla för mycket …).

Man får använda lokalnätet gratis men Internetavgiften är 20 euro/månad och underhållsavgiften ca. 6 euro/månad. Alla anslutningar är 100/100 Mbit/s. Det torde också vara landets lägsta månadsavgift. Anslutningsavgiften kan man betala på 10 år månatligen (eller enligt avtal) men då kommer det litet ränta utanpå.

Styrelsen beslöt också inleda samarbete med Liljenet. Det är lönsamt för alla parter och i framtiden blir väl näten så småningom ihopkopplade till större enheter. Men det vet man ännu inget om.

Hindersby videokonferenscentral

Nåja, det var bara vår gamla videokonferensutrustning som jag ställde upp i gamla folkskolan. Det blev litet bråttom för vi hade i dag Nylands Fibereftermiddag som Erkki Rope organiserat – en verkligt framåtsträvande man. Sådana finns det inte många av. Så nu är utrustningen testad och fungerar. Intressant nog har det kommit små videotelefoner som är ganska bra de senaste åren. Men nog behöver man en riktigt stor skärm för att det skall vara någon nytta med videon. Och HD-kvalitet.

Hindersby och Lappträsk är ännu föregångare men allra mest har man byggt ut fibernätet i Österbotten. Det har redan kommit till nästa steg där de små lokala näten kopplas ihop till ett stort regionnät och dit har vi långt i Nyland. Glädjande nog var Lovisa Telefons vd Gustaf Forsberg med och kom med riktigt bra synpunkter. Östra Nyland över huvud taget har det bra för vi har också Liljenet. På annat håll i landet är det mestadels sorgligt. Någon 100 Mbit/s för alla år 2015 kommer vi nog inte att se. Det är bara fantasier.

Trots allt så har inställningen blivit mycket bättre än för 12 år sedan då Ul Grindgärds och jag började åka runt landet och prata fibernät. Och fick slåss med både ministeriet och operatörerna som direkt motarbetade fibernät. Ministeriet fick ta skeden i vacker hand då regeringen 4.12 2008 beslöt om Bredband2015 men de stora operatörerna stretar ännu emot. Så här ur vår synvinkel är det ju patetiskt då Soneras representant på fullt allvar påstår att 128 kbit/s räcker till ”på landet” … En tid överlever väl Sonera ännu av bara farten men sedan är det nog konkursen som knackar på dörren.

Varning för nätproblem

Visserligen fungerar den nya centralen bra men det skall ännu bli litet ändringar i nätet och då är det alltid fara för avbrott. Nu är det huvudförbindelsen till Kouvola som skall kopplas om och det betyder att hela nätet kopplas bort. Hoppeligen bara för nån minut men man vet aldrig så LÄMNA INTE BETALNINGAR TILL SISTA SEKUNDEN ! Eller annan viktig trafik.

Jag vet inte ännu när jag är klar att börja omkopplingsproceduren – det är en hel del förarbete men möjligen i slutet på den här veckan.

Fiberdag 10 mars

Liljenet inbjuder till Fiberdag på Malmgård. Intresset för fibernät har tydligt ökat under hösten och vi har nu flera byggen på gång i östra Nyland. Det finns ett behov av att överföra erfarenheter till de nya byggarna och tanken är att ”bilda nätverk” som det heter på fint språk.  Kort sagt så skall de nya komma och höra på vilka misstag vi ”gamla” har gjort så de inte behöver göra om dem  – åtminstone inte allihopa.

Det blir på Malmgård lördagen den 10 mars klockan 8:30-17:30 och kostar 40 euro/person men då ingår kaffe och lunch. Anmälningar till Liljenet senast den 29 februari. Det finns ett begränsat antal platser. Tillfället är tvåspråkigt (finska och svenska antar jag även om ”tvåspråkigt” numera ofta betyder finska och engelska) och översätts inte. Jag pratar åtminstone svenska.

Se på Inbjudan-fiberdag.

Det finns fortfarande folk som tror att ”trådlöst” är framtiden” och på sätt och vis har de rätt. Men det är bara för begränsad användning. I Sverige kom nyss meddelande om att de trådlösa systemen klappat ihop på grund av stor ökning av trafiken – närmast på grund av s.k. smarta mobiler. Så nu måste de bygga flera master – typ flera i varje by. Och koppla ihop dem med fiberkabel. Då skulle det vara enklare att dra fiberkabeln direkt till varje hus så att folk kan ha trådlöst inne i huset. Till det kan det trådlösa nog användas.

Här ökar trafiken en hel del på grund av TV över nätet. Politikerna har ömkligen misslyckats att fixa Sveriges TV så nu köper folk burkar från Maxivision så de kan se på alla de RIKTIGA kanalerna över nätet. Det fungerar utmärkt – om man har fibernät – men ökar på trafiken väldigt mycket då det kommer populära program. Få se hur länge ens vår Gigabits teknik räcker till …

Sedan säljer de sorgliga kråkorna på Sonera satellitanslutningar. Det de ”glömmer” att påpeka är begränsningarna. I allra bästa fall kan man få 10 Mbit/s men den DELAS med 300 andra och då 15 Gigabyte är använt så sänker de hastigheten till 128 kbit/s. Det blir inte många timmar TV per månad. Rent lurendrejeri men kunde åtminstone användas för epost i ödemarkerna. Men våra ödemarker finns i norr där satellit är sämst eftersom den ligger nära horisonten. Så man måste i Lappland bygga höga torn eller hugga en 150 meters gata i skogen om man inte råkar bo på en fjälltopp förstås.