Hystanlindån

Sigge Strömberg skrev och ritade om gamla tider år 1978  och Fornminnesföreningen har mappen som faktiskt finns på nätet också:

Sigges bok

Klicka på ”Sigges book”. Det är fotografier från de finaste sidorna i boken. Texten är ett konstverk i sej så den kan inte bara skrivas av. Här finns ett exempel från Hystanlindån – allmänningen vid Hopenback bro som senare blev Sigges Lekstrand. Kallades också allmänt Leikanlindån.

Och vad betyder ”hysta” ? I Sverige är det synonym med ”kasta, slänga, bolla” men i Lappträsk betyder det helt enkelt ”gunga”. Det fanns och finns ännu en stor gunga där (se Johannigungand).

 

 

Johannistandjin e opp (2012)

På onsdagen tas johannistandjin (midsommarstången) ner, på torsdagen slåss folk med myggorna och binder kransar och i dag på fredag sätter vi upp den igen.

Se en video (OBS ! 40 Mega) från prydandet här:

Johannistandjin pryds

 

Nu är den så gott som färdig.

Och upp åker den …

Och så skall flaggorna bindas och hissas upp:

Den gamla gungan (helt förnyad enligt gammal modell) är befolkad med nya barn.

De gamla borden byts ut mot nya

Och sedan smakar minsann kaffet:

Johannirosorna blommar som tokiga i år

Stein-Gustas gamla bro som snart fyller 100 år och är nyreparerad ser ned över den gamla allmänningen Leikanlindån – Sigge Strömbergs Lekstrand. Man riktigt väntar sej att Sigges Näcken skall dyka upp ur vattnet med badkvasten i handen (det var en liten skulptur som Sigge hade gjort). Den var placerad här på 50-talet.

Nu är allt färdigt för johannifirandet.

Gräva en grop

I dag grävde vi en grop bakom gamla folkskolan för att få in den nya vattenledningen. Eller det var mest Ollas Bengt som grävde med en stor grävmaskin och vi andra såg på.

Nåja, litet motion fick då röret skulle in under stenfoten som var en meter tjock. Till slut lyckades det och nu har vi vattenröret inne i huset färdigt att kopplas till. Det skall i alla fall byggas en ny varmvattenboiler först. Inte ett enda rör blir kvar i källaren där de frös ganska ofta. Inte heller i golv eller väggar kommer det att finnas rör med vatten i.

Intressant nog kom vi ned till berget som  syns nere till vänster på bilden. Djupet borde i alla fall räcka till eftersom där kommer att ligga snö på vintrarna.  Inne i huset kommer röret att isoleras  och förses med värmeslinga så det borde bli ganska säkert.

Till slut jämnade Bengt ut vägen ned till rinken som nu är helt körbar. Möjligen lägger vi ett tunt lager med sand utanpå.

Och visst måste vägen provköras ännu:

Det är nästan bara att kratta litet så är den riktigt  fin.

Vindstrappan byggd 1936

Modet att lägga gamla tidningar under spånorna var väldigt bra. Nutiden byggen med all sorters plast och tjärpapper är mycket sämre. De gamla tidningarna ger nämligen ett ganska exakt datum för när bygget ägde rum.

I gamla folkskolan hittade vi Hufvudstadsbladet från 19 april och 18 september 1936 under vindstrappan så troligen byggdes den 1936.

Specialnumret om Finland och Sverige var mycket intressant – nog har mycket gått bakåt sedan dess. Den 19 april 1936 fyllde förresten min pappa 21 år. Den andra tidningen hade på första sidan två familjemord stort uppslagna så inte är det någon ny företeelse. Det finns troligen ännu fler tidningar under spånorna och de skall alla arkiveras.

Under golvet finns också en hel del fornminnen. Man slängde ned allting man inte behövde under golvet. Det är inget litet kryputrymme utan man kan nästan stå rak där.

Inspelning pågår

Klockan 12:00 på måndag börjar vi banda diskussionerna ”opa östnyylendskå” i gamla folkskolans lärarbostad. Så det är bäst att inte komma dit just då eller åtminstone röra sej väldigt tyst. Diskussionerna kommer senare i Radio Vega Östnyland.

Men på måndag kväll är dörrarna som vanligt öppna.

Radio Vega Östnyland sänder troligen diskussionerna måndagen den 18.6 och måndagen den 9.7 någon gång mellan 9 och 10 på morgonen. Första programmet handlar om ”Den östnyländska identiteten” och det andra om ”Små eller stora skolor i Östnyland”.

Och så var – pust – vårsådden klar

Efter ett ovanligt krånglig vårsådd som förstörde hela maj månad börjar den vara förbi. Det finns ännu små bitar här och där som var för våta och det ser ut att de förblir osådda i år. Ännu sista åkern krånglade det. Jag fastnade med såmaskinen vilket inte har hänt på många år. Visst fick vi upp den med hjälp av den bättre hälften och stora Zetorn men det blev eländiga spår i den blöta åkern som troligen syns i flera år.

Sedan hoppade vi i bilen och stack till Sverige. Där var broddarna ovanligt dåliga. Vanligen är de mycket tidigare men nu var skillnaden obetydlig. Det var kallt och regnade men lugnt eftersom vi bara har ett trådlöst nät som ibland fungerar och ibland inte. Det blev en hel del inomhusarbeten och så hämtade vi mina nya glasögon från Örebro så nu ser jag faktiskt nånting.

I gamla folkskolan hade det hänt en hel del. Dörren till lärarens gamla arbetsrum är nu öppen så man kan gå genom hela skolan. I biblioteket fortsätter rivandet och vi är nu nere under huset. Snart börjar vattenlagandet. I morgon kommer varmvattenboilern och rördelarna finns redan i bilen. Det behövs också en del grävarbete för att få in vattenröret i källaren. Men det skall väl gå samma väg som vattnet nu kommer in så vi har en del av arbetet gjort.

Nu kom vi faktiskt ihåg att ta med de stolar som hör ihop med skrivbordet och hyllan så ”salen” börjar vara ganska väl möblerad. Den 11 juni skall vi banda diskussion opa östnyylendskå för Radio Vega här.

 

He e seigt

He vil nu tå int tårk opp opa någa sett. Te värsta e tå näär man ha harva å så börjar he regn. Sidan tårkar he int. Tåm leetari muldjoordana kan man såå men leidri e riktitt krånglått i åår. He e för tårt opa duntana å breividär kan he va djölar.

He ska va tårkan vedär hela vikun nu så någan gangå ska he vääl gaa ti såå – åm man nu fåår neer någa koorn i joorden tå meir. He börjar blii ein åå tåm värri sååantiidren op leng.

Bara vi sku fåå neer seeden i joorden så sku he bihöövas ein årdentligär sprickanveetå i början op juni.

Sommaren kommer och med den elavbrotten

Som ni har märkt så har nätet krånglat ett par gånger. Det beror på att elavbrottens tid åter kommit och att en UPS (reservelektricitetsburk)  fungerat dåligt. I princip skall en UPS koppla in en liten ackumulator då elströmmen bryts. De som man kan köpa i butiken klarar bara elavbrott på 5-10 minuter beroende på belastningen men har fungerat bra för de korta elavbrotten. Tyvärr är kvaliteten inte den bästa och ibland så börjar de bara pipa och kopplar inte ens på då strömmen kommer tillbaka. Så de är ibland sämre än inget alls.

Lustigt nog så är det sällan korta elavbrott på vintern men en hel del på sommaren. I går berodde det säkert på den hårda blåsten som fick något träd att böja sej för nära högspänningslinjen. Det behöver inte alls röra i ledningen utan högspänning kan slå över  till och med en meter. Så kör inte ens nära högspänningslinjer med skogslastaren.

Elbolagen skyller på ”fåglar” men då skulle nog linjerna vara fulla med döda fåglar. Nånstans blir det i alla fall kortslutning väldigt ofta – och bara på sommaren. De automatiska brytarna slår då av strömmen för en halv sekund varvid ljusbågen vid kortslutningen slocknar och så kopplas strömmen in på nytt. Tyvärr är detta riktigt illa för datamaskiner och annan elektronik. Halva apparaten hinner sluta fungera men inte allting. Längre avbrott är bättre för då startar ofta elektroniken på nytt från början men vid de korta så blir den att hänga i något underligt läge.

Jag var i går tvungen att åka ned till gamla skolan och starta om UPSen där men nu har jag satt in min ”egen” reservelektricitet som består av en vanlig bilacku och en underhållsladdare. Den klarar elavbrott på upp till 6 timmar och borde vara betydligt säkrare än de UPSar man köper. Där finns ingen styrelektronik alls utan ackun är inkopplad hela tiden (men hålls uppladdad av underhållsladdaren).

 

Å så regnar he …

Best såm he regnar så kåmmär he ein skuur, bruuka tåm gaambel sej tå näär he va ein regnågär somar. He ha inte regna så mytji i maj i åår men he ha krångla. I gåår kund vi bör såå men så kåm he ein liitn skvett opa ettmiddaain å just såm he hadd tårka opp så att man sku kuna foortset me sååandi så kåm he meira regn. Å sidan i natt så kåm he årdentlitt.

Nu ska he va vakärt vedär ein viku men inte veit man åm he stemmär. Man fåår sit jäär å vent opa tårkandi å så kan man fåå såådd ein bita ååtär innan he kåmmär eitt skrapel.

Jaa, att man sku kuna lag någa ana undi tiinn … He sku man sääkärt men he bliir ingan roo fören tee sååddn e undan.