Foton från Lennarts

Vi fick en bunt foton från Lennarts (Lillkolfus) i Brennskooin. De hittades då Tarja och Johnny skulle flytta ett bord. De finns nu på gamla folkskolan och det vore bra om folk som kände Anita och Holger kunde försöka se vilka som finns med på bilderna. Inga har identifierat en del men många är okända för oss.

Speciellt ett foto från Lekstrand vore intressant att få mera information om. Det ser ut att vara en ung Ejvalds Bengt som sitter längst till vänster på fotot men de andra är svåra att känna igen eftersom de är utklädda. Det kanske är något spex med orkester ?

Världsberömd orkester på Lekstrand ?

Hindersby kalender 2023

Nu kan ni beställa Gamla folkskolans kalender för 2023. Den är nästan färdig – bara ett par bilder är ännu osäkra. Bland annat ifråga om pärmbilden så står valet mellan gamla folkskolan i snö eller i sommarskrud (se nedan). Meddela gärna vilken ni föredrar. Man kan rösta på Facebook i gruppen Gamla folkskolan eller direkt till oss i styrelsen.

Vi beställer bara det antal som vi får beställningar till för annars går vi på minus och vi behöver pengarna för elräkningarna. Det går att beställa per epost till Nisse@Hindersby.net eller Inga@Hindersby.net eller någon annan i styrelsen. Skriftliga beställningar är bäst för vi har dåligt minne :-).

Pärmbild sommar för 2023:

Pärmbild vinter för 2023:

och så kommer månaderna

Novembersidan är preliminär och om jag hittar en bättre bild så byter jag.

De va de !

Nyyär johannistang

Den gamla johannistandjin började bli litet osäker så fornminnesföreningen beslöt år 2021 att förnya den. Vintern 2022 var ganska besvärlig men till all tur hade Göran Wallén en lämplig lärk på Lillstubackan. Den fällde och barkade han och körde till Lekstrand. Transporten var inte så enkel eftersom den var 13 meter lång men med hjul under andra ändan lyckades han släpa den hela vägen och med en omväg runt Nissas kunde han köra in den på Lekstrand.

Den 1 juni tog vi ned den gamla med hjälp av en skogslastare. Med en lyft slinga runt stången gick det ganska lätt att få ned den försiktigt. I bakgrunden på bilden nedan syns lärken som skall bli ny stång.

Wiking Husberg fäster lyftslingan i gripen

Den 17 juni började vi bygga ihop den nya stången med hjälp av skogslastaren. Den gamla lyftes bort och den nya sattes på plats i fundamentet. Det är mycket stabilt med två U-balkar av järn gjutna i en cementklump men det är ganska smalt mellan balkarna – 11 cm – så vi måste hugga bort en hel del av den nya stångens nedre del.

Den gamla stången isärtagen

Den gamla var inte så dålig utom tvärslåarna som var riktigt ruttna.

Den gamla stången var ganska frisk
Göran sågar den gamla stången till kaffeved
Den ny johannistandjin är klar

Den nya stången fick tvärslåar på samma höjd som den gamla men den är litet längre – exakt 13 meter lång. Tvärslåarna är fastskruvade med genomgångsbultar och stagade med flatjärn som förut. Vi har också nya linor för att staga den. De är längre än de tidigare och kan därför placeras högre så att de inte är i vägen.

Nu väntar vi bara på att den skall prydas med lövgirlander och blommor. På johanniaftonsdagen klockan 10 börjar vi resa den och firar samtidigt fornminnesföreningens 70-årsjubileum. Sigge Strömberg grundade föreningen vid ett möte den 3 juli 1952.

Årsmöte GFV 19 juni 2022

Det har varit besvärliga år men nu börjar vi på nytt med Gamla folkskolans vänners

Årsmöte söndagen den 19 juni 2022 kl. 14

på gamla folkskolan. Förutom stadgeenliga ärenden föreslår styrelsen att Isa Stenberg kallas till hedersmedlem.

Isa flyttade i fjol till Åland för att vara närmare familjen och har svårt att delta i vår verksamhet men hon följer ständigt med och uppmuntrar oss. I samband med flytten fick vi en mängd möbler av Isa. Och så vet vi alla vilken enorm kulturgärning hon utförde med sina Hindersbyteatrar.

Vi diskuterar också verksamheten i framtiden. Även om vi inte kan fortsätta direkt där pandemin stoppade verksamheten så finns det en hel del vi kan göra. Vi dricker kaffe och diskuterar också utanför årsmötet.

Alla välkomna !

Styrelsen

Brev från 1915

På julbasaren fick vi höra om ett brev som skrevs för 106 år sedan. Det fanns under väggpappen på Svennas och Tallbergs Rune och Helena lät mej fotografera det. Texten var skriven på en pappbit som var ungefär 60×60 cm med blyerts (timmermanspenna ?).

Hälsningarna från 1915

Texten är aningen blek men helt läsbar:

Påsatt 11 December 1915 af H. Eklund målare och Hinrik Pettersson timmerman.

Snö på marken 1 aln

9 December 33 gr:er kallt

Wäderleken omväxlande

köld med urwäder

Nissas åbro bygges samtidigt af Byggm. G. Andersson”

Det här är ett mycket intressant historiskt dokument. ”Nissas åbro” är alltså bron över ån vid Hopenbackan och byggmästare G. Andersson känner vi som ”Stein-Gusta”.

En aln är ungefär 60 cm så det var en hel del snö. Vi hade 22 minusgrader i början på december men det var ännu kallare år 1915. Men omväxlande väderlek har vi också haft.

För hundra år sedan nubbade man fast rätt så tjock papp på väggarna som sedan tapetserades eller målades. Det var ett steg framåt från det tidigare underlaget som utgjordes av tidningar limmade på stockarna.

Möjligen var H. Eklund den Herman Eklund (27 år) som den 20 april 1911 gifte sej med Anna Matilda Lindroos (22 år). De fick 4 november 1923 sonen Gustav Valdemar (Målarns Gusta).

Verandans upprustning

På måndag var det regnigt väder så vårsådden fick vänta. Men det gick att slå gräs vid gamla folkskolan och det var minsann nödvändigt. Gräset och ogräset har växt alldeles otroligt i majregnandet. Det syns bäst på gränsen mellan slaget och oslaget gräs:

Nu syns skolan åtminstone och så ser man att färgen på verandan börjar vara ganska dålig.  Men förrän man kan måla så måste nedre delen av brädfodringen bytas – bäst är antagligen att lägga in en list och en plåt som för ut regnvatten från väggen. Möjligen kan vi ta bort ribborna och sätta in en likadan stående pärlspont som på själva skolan.

Även om nedersta delen av väggbräder och lister är ruttna så är vattenlisten under brädfodringen riktigt hård. Troligen är den tillverkad av speciellt kådrik furu som är så hållbar att man inte kan köpa lika bra virke numera.

Det finns litet att göra också på verandans fönster även om de i stort sett är i bra skick. Åtminstone bör de kittas och målas vilket inte är så litet arbete för de är många. Också dörren bör man göra nånting åt för den sväller till vintern och blir alldeles gles till sommaren.

Ett myrbo utanpå cementplattan vid dörren fick flytta till skogen. Man borde också ta bort jord utanför stenfoten så att vattnet rinner ut från väggen. Det började regna allt mer senare på kvällen så vi får fortsätta med arbetet senare. Hoppeligen blir det litet torrare sommar så småningom.

Vår vid gamla folkskolan

Trots att det ännu ligger snö kvar bakom gamla folkskolan så blommar scillorna framför den och vid det gamla äppelträdet vid uthuset.

(klicka på bilden så blir den större)

Det är inte en scilla-hav som det varit något år. Mia minns scilla-havet från skoltiden men jag kommer inte ihåg något sådant från min skoltid på 50-talet.

Vår cembratall är inte stor men verkar vara grön och fin.

Det är varmt i hela huset – speciellt på solsidan – fastän värmen är avstängd. Vi började litet kratta gårdsplanen men där finns en hel del att göra ännu. Det blir ingen talko på grund av pandemin men vi pysslar då och då utomhus då det är vackert väder. Om det blir tid så tänkte vi plantera litet också. Och kanske flytta bort en och annan sten bakom huset så det blir jämnare.

Gamla folkskolan den 16 april 2021.

 

Gamla folkskolan öppen för slöjd

Nu då det är en hel del inskränkningar för möten och folksamlingar kan man fortfarande använda gamla folkskolan för slöjd av olika slag. Det går till exempel utmärkt att reparera gamla fönsterbågar. Det finns kitt och vit linoljefärg och förstås en hel mängd fina verktyg i den gamla slöjdsalen. Och bäst av allt så finns det varmt utrymme. Det är inte alltid så lätt att hitta en lämplig plats hemma på vintern.

Ovan kan man se de yttre fönsterbågarna till mitt arbetsrum. Den lösa färgen och det lösa kittet är bortskrapat och på den ena bågen är den nedre delen litet rutten. Frågan är om man skall byta ut den eller bara skruva fast nya hörnvinklar.

Om man byter ut så skall man INTE använda nytt virke utan träet från en gammal fönsterbåge som är tillverkad före 1950. Då skedde nämligen en betydande förändring av byggtekniken och kvalitetskraven togs bort. Man började använda dåligt trä och också för övrigt blev byggtekniken sämre. Man kan säja att då började mögelhusens tidsskede. Före 1950 var fönster och dörrar tillverkade av utvalt kådrikt virke som håller i hundratals år med litet kitt och målfärg då och då.

Man behöver inte alls ta bort allt kitt och all målfärg. Tvärtom är det bättre att låta kitt som sitter stenhårt vara kvar i stället för att man riskerar spräcka glaset som på gamla fönster kan vara enbart 1 mm tjockt. Man kan lappa kittet med nytt kitt som man gjort tunt genom att blanda i litet linolja. Förstås bör man använda rent linoljekitt utan andra tillsatser. Det är säkrast att köpa från en byggnadsvårdsbutik såsom Byggnadsapoteket i Billnäs så man vet att det är äkta http://www.byggnadsapoteket.se.

Då man har kittat fönstret så kan man genast måla med linoljefärg. I senaste Byggnadskultur (4/20) fanns det en diskussion om målning och kitt och det verkade faktiskt som om en viss färg inte passade ihop med ett visst kitt (danskt). Men Byggnadsapoteket säljer Allbäcks färg som är ganska säker för den innehåller inget annat än linolja och pigment.

Med ganska litet arbete kan man få fönsterbågarna i skick. Det lönar sej i alla fall att måla en gång till nästa sommar. Då man målar med linoljefärg så får man INTE stryka på så mycket att färgen täcker. Tvärtom kan man sätta på ordentligt med färg men sedan stryka bort så mycket som möjligt. Om färglagret blir för tjockt så bildas en hinna utanpå och färglagret blir skrynkligt och torkar aldrig. Den som är van att måla med de moderna plastfärgerna (som röter träet) måste alltså lära om helt hur man målar.

Vi har också en gammal vävstol (från Bos-Sestu) som är färdigt uppställd och Inga trodde att den skulle fungera direkt.

Vi tar ingen hyra då enskilda personer arbetar i slöjdsalen men kom gärna överens med någon från styrelsen så det inte blir kollisioner. Inga brukar ha koll på när nånting händer på gamla folkskolan. Förstås får man gärna sätta en slant i kaffepannan för att hjälpa till med elräkningarna.

 

 

Kalender 2021

Det blir litet annorlunda med Gamla folkskolans kalender för år 2021. Vi  kan inte sälja den som vanligt på grund av Ko vid 19 pandemin så vi tänkte erbjuda förhandsbeställningar och sedan köra ut den/skicka den.

Tidtabellen är ungefär följande:

Fotografier kan lämnas in fram till slutet på oktober. De bör vara från Hindersby eller Bäckby. Gamla foton kan vi skanna in (Inga eller Nisse). Viktigt är att de har tillräckligt god kvalitet. En digital bild bör helst ha ett par tusen pixlar (punkter) på varje led (höjd och bredd) för att bli bra i tryck. Det är inget problem för moderna kameror. Gamla foton kan man skanna in med god kvalitet men tidningsbilder är besvärliga.

I början på november kommer bilder från kalendern att publiceras  här och man kan beställa kalendern fram till den 10 november ungefär. Därefter trycks den och kommer att delas ut i slutet på november.  Man måste inte förhandsbeställa men om den tar slut så är det besvärligt att beställa mer.

Nu har vi inte kunnat hålla några tillställningar på gamla folkskolan i år så kalenderns betydelse för inkomsterna är större än förut. Vi måste i alla fall betala för elektriciteten som är den största utgiftsposten. Priset på kalendern blir som förut 15 euro.