Vårsådden förbi (nästan)

Det har varit en besvärlig vår. Nästan hela maj har det regnat. Just som det torkat upp så kom nästa skur. Bara sista veckan blev tillräckligt torr. Traktorerna stod framför såmaskinerna och väntade i flera veckor. Vi fick början först den 27 maj och det var troligen rekordsent.

Det var en mild vinter och då blir man misstänksam för årsmedeltalet brukar var detsamma från år till år. Och mycket riktigt: Maj månad blev kall och regnig. Under de senaste dagarna har det dessutom varit hård blåst och strömmen har varit borta i flera repriser. Nu får man bara hoppas att juni blir bättre.

I alla fall är det trevligt att se den första brodden sticka upp. Den tycks komma ganska jämnt vilket är trösterikt med tanke på skörden. Brist på fukt har minsann inte hindrat broddskjutningen.

DSCN4925

Höstsäden ser också bra ut för det mesta. På sina ställen är den riktigt tät och hög. Men också vårsäden har fått åkrarna att grönska.

DSCN4932

Det är något speciellt med den första korta brodden som sticker upp ur jorden. Det ser så hoppfullt ut att man glömmer fjolårets bekymmer och kan åtminstone ännu förvänta sej böljande sädfält och goda skördar.

Enligt de nya reglerna måste vi så vallar före sista juni så litet vårsådd är ännu kvar.

Åke Grandell lever kvar

Det säjs att ingen är riktigt död så länge någon minns honom. Då lever Åke vidare länge än genom sina gärningar även om hans aska sprids för vinden.

Åke utförde sin livsgärning inom musikbranschen och som redaktör på radion men vi minns honom mest som lärarens pojke som kom tillbaka till sin hemby så ofta han orkade för sin svåra sjukdom. Han hade många strängar på sin lyra och var en entusiastisk medlem i Gamla folkskolans vänner r.f. som fick det gamla skolhuset som gåva och rustar upp det. Huset där Åke föddes och tillbringade sin barndom i.

Han understödde aktivt föreningens arbete med huset både finansiellt och i all synnerhet med varmt understöd för våra projekt. Det var till stor hjälp att inte ha svåra ekonomiska problem som tog krafter och tid men frågan är om inte hans starka moraliska stöd var det viktigaste. För en förening som är beroende av frivilligt arbete är det viktigt med folk som är entusiastiska och tycker det är en bra sak.

Det har skrivits en hel del om hans livsgärning på annat håll. Se till exempel

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/22/ake-grandell-ar-dod

Vi fick låna det grandellska fotoalbumet och skannade in foton från 30-talet framåt. Jag har plockat en del foton av Åke från de första stegen utanför gamla folkskolan.

Ake_1938.endra

Staketet och björkarna vid vägen har tillkommit under senaste 76 åren. Och så har vi Åke som treåring en vinter.

Ake_3ar.endra

(OBS ! Bilden nedan föreställer inte alls Åke utan brodern Rune. Så går det då man plockar bilder ur andras album som inte har bra bildtexter. Fast det står ju ett stort R på bröstet …)

Ake_skolan_194x

Uthuset är tillbyggt på längden och har fått nytt tak men annars är det ungefär som nu (minus buskarna).

Därefter bar det av ut i världen men år 2011 var Åke och systern Christine i Hindersby igen. Vi hade då nyss fått tillgång till gamla folkskolan och började upprustningen.

Ake_juli_2011_IMG_3014

Det bästa med Åke var hans humor. Jag träffade honom i fjol somras och man märkte att sjukdomen tagit på men humorn var oförändrad. Sedan orkade han ännu välja musiken till Isas teater ”Ett Herrans liv” som nyss spelats för fulla hus. Men den hann Åke inte mera se på.

Ett ganska så långt liv och en betydande livsgärning gör att vi inte sörjer utan med glädje ser tillbaka på Åke Grandell som föddes i Hindersby och delvis alltid levde kvar i byn. Och han skall leva kvar länge än i ljust minne bevarad.

Vägen hem från skogen

Jag övade mej litet på att göra video och satte in en vindrutekamera i traktorn. Här är vägen hem från Tallmosan på kvällen.

Klicka här för att visa innehåll från docs.google.com

Inte alla har så fina arbetsresor. Det är precis som det ser ut. Jag sitter och hör på musik i hörlurarna hela vägen. Kameran har tyvärr fel datum.

 

Vallgossen blir skräddare 1894 (del 2)

I första delen av Reinhold Elgs berättelse ”Några uppgifter om mig själf” berättar han om sin barndom. Redan som 12-åring gick han sedan i skräddarlära hos Johan Wirén i Pernå där han stannade i 5 år. Här berättar han om sin lärotid och hur han allt mer fick en stor kunskapstörst. Litet annat än dagens skolleda.

Elg11Elg12Elg13Elg14Elg15Elg16Elg17Elg18Elg19Elg20

Släktdatabasen fungerar igen

Efter att en lång tid ha varit oåtkomlig har jag äntligen fått igång den igen. Den heter rosas2014 men handlar om 3444 människor som till stor del kommer från Hindersby.

http://slekt.hindersby.net

Observera att det finns en hel del felaktigheter och att en del rättelser försvunnit eftersom den gamla databasen kraschade. Så meddela gärna om ändringar och tillägg. Men ÄNDRA INTE DIREKT I DATABASEN ! För att undvika att vi får flera olika kopior så har jag en enda huvuddatabas som sedan kopieras till nätet. Alla ändringar som gjorts i nätdatabasen går då förlorade.

En vallgosses liv i Hindersby 1886

Vi har fått kopior av Reinhold Elgs berättelse ”Några uppgifter om mig själf”. Han var broder till lärarinnorna Olga och Edla Elg på Hindersby skola och son till Johan Andersson Elg (född 1834) och Karolina Blomster (född 1841? i Pernå). Reinhold skriver att fadern tidigare var rotesoldat men han var född under ryska tiden så det svenska indelningsverket fanns inte mera. Enligt vissa uppgifter var han skarpskytt vid Elimä kompani (som var ett ryskt kompani).

(På Bosas (Bos-Lillstu) fanns under svenska tiden en dragon vid namn Johan Blomster (född 1753) men det är oklart om han alls var släkt med Karolina Blomster. Han hade en son som också hette Johan Blomster (född 1791). Dragonen dog den 27 augusti 1909 vid Lappo och sonen gifte sej med Lena Hansdotter från Joufs och flyttade 1814 till Ånäs.)

Reinhold skrev med en mycket vacker stil så jag skannade in hans berättelse. Första delen handlar om hans år som vallpojke. Snart (så fort jag hinner skanna in den) kommer andra delen där det blir spännande att se hur hans skomakarlära blev …

 

Elg1Elg2Elg3Elg4Elg5Elg6Elg7Elg8Elg9Elg10

(fortsättning följer …)