Kategori: Gamla folkskolan

Visst har vi haft flera årsmöten men först nu har vi haft en någotlunda vanligt år (2013) med det nya värmesystemet installerat så nu kan vi bättre se hur det ser ut. Och det ser bra ut.

Alldeles preliminärt skall årsmötet hållas

lördagen den 26 april kl. 14  (på gamla folkskolan förstås)

Styrelsen gick igenom bokslutet och det visar på både stor kassa och bra resultat. MEN det är inte så fint som det verkar. En stor del av pengarna är nämligen reserverade för utgifter som vi redan vet om.

Huvudsaken är att  ser det bra ut med vanliga inkomster och utgifter. Värmepumparna har fungerat bra och elkostnaderna har varit ganska hyfsade. Nu måste vi genast erkänna att vintern varit ovanligt varm så alldeles riktig bild ger det inte. Men hyrorna täcker elkostnaderna ganska bra och det är huvudsaken. Det ser ut att fungera.

Byggnadsvårdskurserna fortsätter och fönsterreparationer är nästa tema. Och så försöker vi få igång återuppbyggandet av vedeldade kakelugnar som komplement till värmepumparna den kallaste tiden. De sparar också pengar.

Sätt in lördagen den 26 april i kalendern även om datumet ännu är preliminärt.  Mera om årsmötets program senare.

 

Just nu betalar vi avgiften (30 euro) för de medlemmar som deltar i Byggnadsvårdsdagen (Silmu ordnar på gamla folkskolan). Den som vill bli medlem kan meddela styrelsen namn, adress, telefon och epost (skriftligt eller epost).

 

Styrelsen hade möte idag i gamla folkskolans nya kök. Vi satt bänkade kring det nya runda bordet som donerats av Ansa Lindroos och drack kaffe från den kaffebryggare som hon också donerat. Så nu är köket officiellt invigt.

Det är dags för nästa steg i byggnadsvårdskursen men det blir ett litet uppehåll under kallaste vintern. Sedan funderar vi på att hålla en praktisk kurs i att reparera fönster men andra förslag mottages också med tacksamhet.

Vi beslöt också att undersöka möjligheterna att mura upp den gamla pipan i slöjdsalen på nytt. Grunden och brandmuren finns ju kvar. Men vi måste först anhålla om pengar för det är inte precis gratis. Om vi har litet tur så får vi igång murandet redan i sommar.

Sedan bar vi in en bokhylla i mötesrummet och började rada in de böcker vi i fjol fick av Åke Grandell. Därmed startar biblioteket också sin verksamhet. Också byggnadsvårdsbiblioteket är med på ett hörn. Så småningom skall Hindersby folkskolas gamla böcker återvända. Men tillvidare är vi bara i början.

Snart skall bokslutet göras upp och vi siktar på årsmöte i april. Med glädje kan vi konstatera att föreningen inte har ekonomiska problem även om vi inte har råd med större arbeten. Det första skedet i ombyggnaden är nu klart och värme och vatten i funktion överallt.

Vi tackar alla som hjälpt till och för all uppmuntran vi fått.

Nu är skåpdörrarna målade två gånger och diskbord plus arbetsskiva installerade. Vattnet är påkopplat och vessan fungerar. Så här blev skåpen att se ut:

Visst finns det ännu litet lister som skall fixas och lådan med rören skall målas, lampan skruvas fast och andra småsaker. Skivan mellan elspisen och diskbordet borde skruvas fast ifall vi inte flyttar spisen invid diskbordet som den varit.

Stilen är ungefär 50-tal med vit laminatskiva och milda färger. Skolan är ju från 1899 men jag tror inte det hade varit så bra idé att bygga köket enligt 1800-talsnivå. I nästan alla gamla hus är köket för det mesta yngre eftersom köket utvecklats kraftigt under 1900-talet. Utvecklingen var positiv fram till omkring 1960 varefter kvaliteten började gå nedåt. Så 50-talsköket är ett ganska bra val.

Huvudsaken är att köket kan tas i bruk igen så man kan koka kaffe åt sej (mycket viktigt). Det tog litet tid eftersom skåpen måste målas men det lönade sej att göra det nu innan köket tas i bruk på nytt.

Nu får köket vänta en tid – det börjar vara tid att göra arbetsrummet klart. Fast det kan bli litet paus då det verkar bli skogsväder. Förstås är det ännu långa kvällar men efter en dag i skogen är gubben för det mesta raklång på soffan …

Jag kunde inte hålla mej utan blandade ihop litet Linusfärg som skulle vara ljusblå (för att måla på köksskåpen). Men enligt min mening är det närmare blågått än ljusblått. Nu har det inte torkat än så kjanske kulören ändras litet men så här blev det:

Här är färgen ställd mot väggpanelens gröna färg. De borde nog passa ihop ganska bra. Här ser man att man aldrig bör lita på färgkartor som nästan alltid visar fel kulör. Man måste måla litet av färgen och låta torka förrän man vet hur det verkligen blir. Nu ser den här bilden inte heller lika ut som i verkligeheten. Det är mycket svårt att ställa in en bildskärm så att den visar precis rätta färger.

Det är kanske bäst att hålla färgen ganska ljus så är det lättare att byta kulör. Allbäcks Linus-färg är bra eftersom pigmentet kommer i en skild påse. Man blandar pigmentet i en deciliter vatten och sedan blandar man in i den vita Linus-färgen. Då är det lätt att blanda den styrka man vill ha på färgen.

Färgerna är ganska bleka men det var så på 50-talet. Enligt min mening MYCKET bättre än de fruktansvärda starka violetta och gredoliskära färger som kom på 60-talet. Man började ju må illa så fort man såg dem.

 

Gamla kök har varit intressanta den senaste tiden – av förekommen anledning som det heter. Jag skulle bara installera vattenrören men det blev en grundligare köksremont i stället. Det borde man ju ha insett …

Nå, det var inte så klart hur man gör köksremont i ett gammalt hus. Tvärtom är köket en av de besvärligaste sakerna eftersom kök ändras hela tiden och gamla hus vanligen har kök som är hopsatta från flera olika tidsepoker. Till all tur finns det en hel del på nätet. En av de bästa sidorna är den som Länsmuseet i Gävleborg har satt ihop med en massa fotografier från olika epoker.

Byggnadsvårdarnas Kökskatalog

(jag fick inte länken att fungera – sök på ”Byggnadsvårdarnas kökskatalog” )

En kort artikel om kök från funkis till 60-tal finns på Byggahus.se:

Kök från funkis fram till 60-talet

Ett citat därifrån: ” Under 50-talet förekom milda kulörer i gult, grönt och blått. ”

Man kan också läsa tidskriften Gård och torp (som brukar finnas på OSLA i Tjörkby) som haft en hel del artiklar om gamla kök.

Var rädd om ditt gamla kök!

Vid sekelskiftet 1900  var köket inte speciellt inrett utan bestod huvudsakligen av en vedspis i stugan. En vattentunna stod bredvid och oftast hade man ett slaskämbar och ett grisämbar. En stor bekvämlighet var då man satte in en slasktratt i ytterväggen med ett rör ut. I gamla folkskolan syns ännu hålet i ytterväggen.

Köksskåp fanns det inte alltid utan tallrikarna sattes ofta i en hylla på väggen. Tallrikshyllorna kan finnas kvar ännu på många ställen men oftast ute i verkstaden. Det var fina hyllor som man inte gärna slog sönder då man skaffade ett större köksskåp.

Det som fanns var ett stort skafferi – ibland med hyllor på två väggar. Det måste ligga vid ytterväggen helst mot norr med ett litet fönster som man kunde öppna och få in kall luft. Kylskåp fanns inte men i rika hem kunde det finnas ett isskåp. Is skaffade man på vintern då man sågade block som fraktades hem och täcktes med sågspånor. Jag minns ännu sågspånshopen där vi förvarade vår is. Den fanns kvar långt in på sommaren om man täckte ordentligt.

De gamla köken kunde finnas kvar in på 1970-talet. Men redan 1917 på Hemutställningen i Sverige presenterades det som var början till det moderna köket. Sverige utredde på 1930-talet arbetsförhållandena i köket och en standard skapades småningom under 40-talet och 1950 blev den officiellt godkänd. Den svenska köksstandarden blev internationellet känd och ”exporterades” till många länder.

I början byggdes köksinredningen på plats av lösvirke och de standardiserade fabrikstillverkade skåpen är en relativt ny sak. Det ”nya” övre skåpet i gamla folkskolan är byggt i heltrå med limmade och skruvade hyllor. Kvaliteten på inredningen ända fram till slutet på 50-talet är överlägsen den nuvarande så det lönar sej att spara den.

De gamla skåpdörrarna var ofta överfalsade så att de såg tunna och eleganta ut. De moderna dörrarna som går utanpå ramen ser betydligt klumpigare ut. Handtagen var också tunnare och bättre formgivna än de kantiga aluminiumhandtag som kom senare.

Diskbänkar av rostfri plåt kom på 1930-talet ersatte småningom slasktratten men till den behövdes ett avlopp vilket inte alls var enkelt att sätta in i ett gammalt hus så den togs i bruk allmänt först på 50-talet. De gamla diskbänkarna har riktigt tjock rostfri plåt och är betydligt stabilare än dagens sladdriga plåtbänkar. Det är lätt att rengöra en gammal rostfri diskbänk så den bör sparas och återanvändas. Om den har en uppåtgående plåtkant bakom så är den också lättare att installera så att vatten inte kan rinna bakom bänken.

Arbetsskivorna var av rent trä förr. Redan på 30-talet kom Perstorpsskivan (laminat) men den slog igenom på allvar först på 50-talet. Under hela 1900-talet användes också marmorskivor men bara i förmögna hem.

Golvet i köket var vanligt trägolv men ganska tidigt kom korkmattan vi8lket gjorde renöringen enklare. Väggarna var i början på 1900-talet ofta täckta av pärlspont nertill medan det fanns papp ovanför som målades eller täcktes med tapet. Panelen målades med linoljefärg.

Som med allt annat byggande så är kvaliteten mycket bättre före 1960. Därefter kom massor med billigt skräp. Om man bygger om köket så kan det löna sej att spara det som är gammalt och hellre kasta ut det som är nyare. Modern målfärg kan skrapas bort om man använder värmelampa eller varmluftspistol. Starka färger bör absolut tas bort förrän man målar med 50-talets ljusa färger men man kan måla utanpå ljusa färger ifall de sitter fast och är i gott skick.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är alla skådörrarna nertagna så det är lämpligt att måla dem. Men vilken färg ? Jag funderade på ljusblått för det var vanligt på 50-talet med ljust gult, blått och grönt. Tanken är att använda Allbäcks Linus tempera och den ljusblåa ser ut så här (men den rätta färgen syns inte på skärmen utan bara i verkligheten):

Så här kunde det se ut:

Epost till Gamla folkskolans vänner: GFV<op>Hindersby.net.

Vi fick upp det på väggen i alla fall.