Kategori: Gamla folkskolan

För att ställa i ordning till murandet och annars städa upp speciellt slöjdsalen så börjar vi föra ut en mängd saker till uthuset. I all synnerhet gamla möbler som blivit liggande från möbelkursen och inte tagits bort trots fler uppmaningar. Nu åker de ut i uthuset och sedan så bränner vi upp dem om de inte avhämtas.

En mängd annat skall också ut ur slöjdsalen och speciellt virkesförrådet. Vi beslöt att pipan skall muras inne i virkesförrådet för annars hade den kommit ganska långt ut i slöjdsalen. Det betyder att allt skall ut ur förrådet.

Tillfället är utmärkt också att städa upp slöjdsalen och föra bort allt onödigt. Men virke till ställningar skall blir kvar. Verktygsskåpen skall flyttas bort från sin plats eftersom där kommer en kakelugn så småningom. Ena skåpet är redan tömt.

Uppe på vinden skall gångar till pipan byggas och lösa plankor som vippar hit och dit fästas ordentligt.  Lite uppstädning skadar inte heller där.

Utomhus finns en hel del att göra. Vi måste förbereda utplacering av murbruksblandare och senare skall stegar och ställningar byggas för murandet av tut. Gräset är slaget men kunde gärna krattas ihop. En mängd kvistar borde köras bort.

Alla intresserade är hjärtligt välkomna. Inga lovade fixa kaffe och något att tugga på.

Idag kom tegel och murbruk så nästa vecka skall det muras. Vi murar traditionellt med hela tegel i de varma utrymmena så att värme kan magasineras maximalt i teglet men med håltegel uppe i vinden som hjälper till att hålla pipan varm.

På torsdag blir det talko för att städa upp i slöjdsalen och bära bort allting från virkesförrådet där den nya pipan skall stå. Ifall det inte börjar regna så finns det också en hel del städande utomhus.

Vi har fått en hyresgäst vid gamla folkskolan:

Var försiktiga då ni går i dörren till bostaden !

 

För yngre generationer som inte sett ein sneiså kan det var nyttigt att ta en tur till gamla folkskolan och se våra sneisår.

Bilden är inte den bästa men i bakgrunden mot åkern till höger syns den andra sneisån. Det blev inte något torrhö på grund av det myckna regnandet. Gräset slogs för ett par veckor sedan men så kom regn mest varenda dag. I går var det första dagen med solsken.

Ein sneiså skall vara stadig men inte för tjock och helt slät. Spetsen skall hyvlas och får inte vara för tvär för då fastnar höet. Vi cirklade först spetsen från fyra sidor och hyvlade sedan den riktigt slät. Ungefär en halv meter ovanför marken skall det finnas en tvärslå som hindrar höet från att ligga direkt på marken. Vi använde ein pulick  som var fäst med en spik så den kunde vridas (tog mindre rum i sneislassi). Ein pulick är alltid av trä men ibland användes en stor spik som på de sneisår som föreningen fått av Göran Wallén. Den syns litet dåligt på bilden men finns vid ett litet större blad i nedre ändan.

Ungefär på mittet måste det finnas en annan tvärslå som hindrar att höet packas ihop för mycket. På bilden ovan finns ein klinkå som kan vridas ut då man fyllt på hör till höften. Klinkån syns litet ovanför den vita listen på huset.

Klinkån är helt enkelt en bit flatjärn som kapats snett och försetts med ett hål i mitten. Vi hade en del klinksneisår men senare orkade vi inte tillverka sådana eftersom det var mycket arbete att fälla in klinkan ordentligt – annars fastnade höet på den fastän den inte var utfälld. Så farsan borrade hål i sneisåna och så satte vi i sex tums spikar. Vi hade många hundra sneisår i ett speciellt lager.

I höjtiinn (hötiden) så skulle man slå höet och låta det ligga nån dag. Det blev lättare men fick inte ligga för länge för då blev kvaliteten sämre. Därefter gick man man ur huse (allt kvinnfolk inberäknat) och sneisade höet. Min mamma var fenomenal på att sneisa. Hon hade så bra teknik att vid den obligatoriska tävlingen om vem som kom först till slutet på tegen så vann hon till och med en stor stark karl. Han fick gå och lägga sej efter pärsen.

Senare kom det mekaniska metoder och man torkade höet på marken. Vi hann aldrig bala det utan körde ihop det med räfsa och körde in det med en hösvans. Det var en stor gaffel med långa tinnar bak på traktorn och två tinnar ovanför som öppnades då man lade ned svansen på marken och fälldes ned för att hålla höet då man lyfte upp den. Men sneisån var säkrare då det var regniga somrar.

 

 

Vi godkände offerten om att mura upp den gamla pipan i slöjdsalen. Arbetet börjar troligen i mitten på juli och möjligen kommer vi att ordna en praktisk kurs i murning tillika (vilket betyder att ni är välkomna att bära tegel och murbruk :-).

Före det skall slöjdsalen städas och allt bäras ut. Golvet skall öppnas vid den gamla kakelugnens grund och likaså skall öppningen i mellantaket och yttertaket tas upp på nytt. Vi kommer att kasta ut glasullen från vinden och sätta träbaserad blåsull i stället (efter murandet). Samtidigt förbereds byggandet av golv i vinden. Den är fyra meter hög vid kroppåsen så där finns en mängd lagerutrymme – kallt men torrt.

 

Det blev en dålig start i år mest på grund av att ordförandens kök brann. Nu är det mesta rivet och byggs upp på nytt igen och det blev till och med litet tid att slå gräset kring skolan.

Vi har också fått offert på murandet av ny pipa i slöjdsalen och styrelsen skall på söndag fundera på om vi har råd. Men jag tror vi besluter att vi skrapar ihop pengarna på något sätt. Det är det största (dyraste) projektet hittills efter bytet av värmesystem.

Vi började förstås fundera på hur det såg ut förr. Brandmuren och grunden finns kvar men vi har inget foto av själva kakelugnen. Om nån har ett sådant så vore vi evigt tacksamma för att få kopiera det.

Men det finns foton av pipan ovanför taket.

Och så hade Walléns Gerda bilder från lilla salens kakelugn. Jag frågade Verner idag och han bekräftade att bilderna var från gamla folkskolan. Vi funderade en hel del var de stora dörrarna hade varit men han sade att de fanns mellan lilla och stora salen. Den ena  är nu igensatt. Det finns en nyare mellanvägg som skiljer åt lilla salen från virkesförrådet.

Troligen fanns inte den nuvarande trappan till vinden på den tiden. Man kan ännu se taklisten och en bit tapet i vindstrappan vilket tyder på att den var del av lilla salen förr. Verner berättade att lilla salen var slöjdsal med svarv.

På ett klassfoto från 1925 ser man litet av den ena kakelugnen i stora salen men det lär ha funnits två.

Sedan då murandet börjar så behövs en mängd frivilliga för att bära tegelstenar och murbruk – troligen i juli-augusti.

 

Det blev litet stressigt med årsmötet eftersom alla var ute på åkern (utom jag). Avsikten var att hålla mötet före vårsådden men det blev helt tvärtom. I alla fall så var det sol och en hel del folk på mötet som fyllde lilla salen.

Jag kom direkt från harvandet och det märktes tyvärr eftersom jag inte fick igång filmen om årensandet som Bertil Mickos skänk åt föreningen. Det gick bra att digitalisera den (efter det att jag märkt att vår gamla VHS-videospelare var död och lånade en av Inga). Efter litet lödande av kablar (SCART till RCA) så var det bara att köra över den. Vi får tacka Bertil också för att han betalt för den grunka som krävs för att koppla videospelaren till datorn.

Efter årsmötet då alla gått så tittade jag i lugn och ro på systemet och visst fick jag det DÅ att fungera. Typiskt. Och det är en fin film som dokumenterar årensandet och Tessjö å i allmänhet. Vi skall visa den senare i ”Bio Gamla skolan”.

Årsmötet var annars rätt så fredligt. Inga överraskningar och styrelsen omvaldes. Vi hade igen nöjet att se Åke och Christine Grandell bland deltagarna. Åke hämtade dessutom två kassar böcker till vårt bibliotek. Det blir spännande att se dem då vi hinner packa upp kassarna.

Förra året gick ännu i begynnelsens tecken men huvudsaken var att värme och vatten är installerade och i funktion. Dessutom är köket förnyat. Litet panel står ännu och väntar på målning och spikning men annars är det färdigt. Men föreningen har kommit igång riktigt bra och ekonomin är till och med ganska god. Bokslutet visar på ett resultat som är + 7772:49 men det ger en felaktig bild för närmare 7000 euro är bundna till olika kommande utgifter. Viktigare är då att de de årliga inkomsterna (hyror) är större än de årliga utgifterna såsom elektricitet och försäkring. Så det verkar som om vi klarar det här.

Om vi ser framåt så har vi en lång lista på saker som borde göras men verksamhetsplanen är mera att betrakta som en femårsplan än sådant vi lovar göra det här året. Aktuellt är nu att fortsätta med byggnadsvårdskursen (fönsterrenovering) och att få pipan i slöjdsalen uppmurad på nytt. Men det blir efter vårsådden.

Tyvärr så var jag så stressad att jag inte kom ihåg att ta ett enda foto av årsmötet fastän jag hade två kameror med. Kanske vi borde ha en skild fotograf ? Men allt får skjutas på litet tills vårsådden är undan.

 

Det blir alltså årsmöte

lördagen den 26 april 2014 kl. 14 på gamla folkskolan

precis som det planerades. Alla är hjärtligt välkomna – också nya medlemmar. Det finns inte med i verksamhetsberättelsen som bara behandlar år 2013 men i år fick vi en hel del nya medlemmar vid kursen för byggnadsvård (som Silmu höll på skolan men som vi deltog i med litet talkoarbete). Vattnet och köket tog en hel del krafter men är nu färdiga och slöjdsalen tom (tack till VAKO) och tanken är att mura upp pipan med dubbla rökgångar så vi kan sätta in två kakelugnar. Vi har anhållit om stöd för murning av Kulturfonden men även om de stackarna inte har råd att stöda oss med ett par tusen euro efter den halva Guggenheim-miljonen så murar vi upp pipan i alla fall.

Fönstren skall också tätas och kittas och målas den här sommaren och hoppeligen får vi igång arbetsrummet till vintern. Värme och vatten är i alla fall klara. Biblioteket har fått sin början då vi bar in en bokhylla i salen (mötesrummet) men det egentliga biblioteket skall bli i arbetsrummet då det blir färdigt.

I vintras lärde vi oss att avloppet i källaren borde isoleras men det skall väl gå att ordna. Till all tur var det en varm vinter för det mesta.

Vi tänkte hålla årsmöte i god tid före vårsådden men människan spår och vädret rår så nu blev det rekordtidigt vårbruk. I alla fall så körde jag nyss ett varv runt åkrarna och konstaterade att det är spitjitt så riktigt stor panik med sådden är det inte ännu. Man hinner kanske gå på årsmötet först …

Dörrarna är öppna från klockan tretton och vi ställer ut en hel del som Bertil Mickos har skänkt föreningen. Ifall jag får igång systemet så visar vi filmen om Tessjö årensning – den är nu digitaliserad. Man kan också titta på lärarinnan Olga Elgs gamla gungstol (skänkt av Christine Grandell) och en mängd böcker i biblioteket skänkta av Åke Grandell. Ett stort tack till alla som skänkt oss en massa fina saker !

Hjärtligt välkomna !

Det nya köket i full funktion vid byggnadsvårdskursen.