Författare: Bos-Sestu Nisse

Skiftet 1908

Storskiftet 1908

Storskiftet var den första större jordreformen i Sverige.

Initiativtagare var lantmäteriets chef, Jacob Faggot. Reformarbetet
började 1749 och 1757 utfärdades en förordning om hur det skulle gå
till. Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick
färre men större tegar.

Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje
gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga
åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och
riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga,
torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med
relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta
sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de
olika gärdena.

Syftet med storskiftet var att samla de små och utspridda ägodelarna
till ett fåtal större åkrar per gård för att effektivisera de enskilda
brukningsenheternas produktion. Storskiftesstadgan från 1757
begränsade varje gårds andel till maximalt fyra tegar per åkergärde
eller äng. Den ursprungliga koncensusregeln från 1749 skärptes till
det ovillkorliga vitsordet, vilket innebar att det räckte med att en
bonde i byn begärde storskifte för att det skulle genomföras.

De många bevarade storskifteskartorna (ca 40 000 kartor, oftast i
skala 1:4000) visar att reformen ledde till en minskning av antalet
åkertegar men inte alls i den omfattning som reformivrarna hade
hoppats. Ett problem vara att man bara skiftade inom varje skifteslag
– inte inom hela byn.

Under 1800-talet delades åter åkrarna och så småningom blev ett nytt
skifte nödvändigt. Det kallades STORSKIFTESREGLERING och genomfördes i
början på 1900-talet.

Koppar

Datanät:

Kopparnätets avtynande och död

TeliaSonera gav nyligen en klar signal att kopparnätet inte skall utvecklas utan närmast avvecklas. Det betyder att ADSL är en döende teknik – med rätta.

Kopparnätet fungerar på helt annat sätt än trådlösa nät (radionät). Medan alla inom en radiostations område DELAR på kapaciteten så har oftast varje kund en egen linje till telefoncentralen (men delar sedan förbindelsen vidare). Det ger bättre kapacitet ifall förbindelsen från centralen är bra och ifall man kan få en snabb ADSL till centralen.

Problemen är i alla fall betydande i kopparkabeln. Telefonnätet är inte alls byggt för datatrafik – närmast tvärtom. Tidigare var de höga frekvenserna som behövs för snabb dataöverföring enbart störningar och man försökte få bort dem.

Det finns två stora problem med kopparkabeln i telefonnätet: störningar och dämpning. Eftersom koppartråd fungerar som en antenn så tar den emot och skickar ut störsignaler. Ju längre kabel desto värre och luftkabel är värre än jordkabel. Vid åska är den direkt farlig. I de flesta telefonkablar finns det massor av trådpar – i en del fall flera hundra. Dessa stör alla varandra och mest vid högre frekvens. Därför begränsar själva grundstrukturen snabb datatrafik i kopparkabel.

Dämpningarna är också betydande i kopparkabel. Då man kan skicka signaler upp till flera hundra kilometer i en optisk fiberkabel med mycket hög hastighet (rekordet är över 10 miljoner Megabit/s över en 400 km fiber) så är det problem med 1 Megabit/s redan efter några kilometer i kopparkabeln. Varje skarv förorsakar också reflektion av signalen och kopparkablar av dålig kvalitet gör ADSL nästan oanvändbart på vissa platser. I praktiken vat man aldrig om det fungerar förrän linjen är uppmätt.

Nu är det ju tekniskt möjligt att köra nästan vilken hastighet som helst över en kopparkabel – om man sätter in förstärkare med korta mellanrum. Men att bygga om ett kopparnät med förstärkare på ett par hundra meters mellanrum är betydligt dyrare än att byta kabeln till optokabel. Det här vet nog teleoperatörerna och därför kramar de de sista centen ur det gamla kopparnätet men investerar inte ett dugg i det mera.

Det gamla telenätet kommer därför att så småningom tyna av och till sist dö bort helt. Eftersom det trådlösa alternativet bara lämpar sej för fordon och mycket små datamängder så är det klart att förutseende människor skaffar sej optokabel så fort som möjligt. I annat fall blir man utanför datanätet i framtiden. Då operatörerna inte mera ids underhålla kopparnätet så finns det ingen ADSL heller.

Se också ”Shannons teorem – Trådlöst är värdelöst !”.

Nisse Husberg
tekn.dr. (datateknik)
f.d. docent och professor vid Tekniska högskolan

Den 15 november 2007

Klyv Lappträsk !

KLYV LAPPTRÄSK !

Det är fullständigt klart att det inte blir något samgående med Elimä
eller andra kommuner i norr. Den lösningen kommer åtminstone jag att
motarbeta till sista blodsdroppen med alla medel. Det blir nog inga
resor till Elimä sjukhus och tanken att börja anställa ”svensk
personal” är så dödfödd som nånting kan vara. I värsta fall så måste
man flytta pappren från Lappträsk.

Å andra sidan kan jag förstå att Kimoböle helt naturligt dras mot
Elimä och Porlom möjligen mot Artsjö. Så det bästa är väl att låta
alla gå åt det håll de vill. För oss i Hindersby och de södra byarna
är det självklart att åka till Lovisa (eller Borgå).

Omröstningen visar också klart att Lappträsk inte är en enhetlig
kommun och att byarna är väldigt olika. Det stora misstaget
var att låtsas rösta om samgång eller ”självständighet”. Det finns
inte en chans för Lappträsk att förbli ”självständigt”. Frågan är
ENBART vart vi ansluter oss.

Motståndarna till sammanslagningen har ju helt rätt i att Lappträsk
blir en utpost i Lovisa som ingen bryr sej ett dyft om – men så går
det i alla fall. Byarna får nog klara på egen hand bäst de kan – men
det blir inte sämre för redan tidigare har det varit så i
Lappträsk. Det har satts massor av pengar på centrum men byarna får
fixa allting själva. Vi får vara glada om vi inte blir direkt
motarbetade. Så det är ingen idé att sörja Lappträsk klyvning och död.

Hela processen har varit ytterst olustig. Ytterst beror eländet på att
politikerna i tiderna flyttade över på kommunerna en massa uppgifter
som kommunerna klart och tydligt inte klarar – med undantag för
Helsingfors och kanske nån annan stor stad. Och det blir bara värre –
om några år är det dags för följande ”reform” och det tar väl inte
slut förrän hela Finland är en enda kommun …

Politikerna saknar den egenskap som vore den viktigaste för dem
nämligen att se vartåt det lutar. Den tekniska utvecklingen kommer att
förändra samhället fullständigt och allt de gör just nu är att stirra
sej blinda på dagens eller gårdagens problem.

Det kommunala självstyret är redan nu helt värdelöst. Så gott som alla
uppgifter är lagstadgade och kommunerna är bara verktyg för riksdagens
beslut. En sorts byråer där man låtsas att det finns nån sorts demokrati.

Vi behöver inte kommunerna till nånting. De viktiga uppgifterna borde
flyttas till staten såsom hälsovård och utbildning så att de kunde
skötas mera rationellt och bli fria från de löjliga kommunala
gränserna. I dagens värld där kommunikationerna gör det möjligt att
arbeta på distans från snart sagt vilken plats som helst på jorden är
det rent pinsamt att de kommunala gränserna skall bestämma till
vilket sjukhus man ”får” åka eller vilken skola man ”får” gå i.

Förstås borde var och en själv få välja till vilken kommun han/hon hör
– vilket ställer frågan om vi alls behöver kommunerna. Deras enda
uppgift är att ”planera” och det sköts bättre av andelslag och bolag
redan nu ifråga om vatten, avlopp och datanät. Kommunen är bara en
byråkratisk inrättning som har ytterst svårt att få nånting gjort.

Tyvärr så måste vi ännu följa dessa totalt föråldrade och felaktiga
system så det är nödvändigt att bråka om kommunindelningen. Om inte
Lappträsk som helhet kan gå med i Lovisakommunen så är nog enda
alternativet en klyvning.

Nisse Husberg
Hindersby

Startsida (test)

 

Det här är en ny portal som ännu testas så om allting inte fungerar så bra så var vänliga och ursäkta det. Man kan  klicka på olika alternativ i menyerna till vänster eller gå in till forumet fär man kan diskutera.

 

Den som vill registrera sej (för att kunna skriva inlägg) måste vänta litet till jag hinner sätta in en ny användare. Tyvärr är det nödvändigt för att inte forumet skall översvämmas av en massa skräp.

 

Så småningom kommer det också svar på vanliga frågor – i den takt jag hinner skriva dem. Tills vidare går det att ta kontakt med administratorn via länken Kontakt.

 

Hoppas portalen fungerar någorlunda …

 

Nisse