Författare: Bos-Sestu Nisse

Bygg sunda hus

”Det är inte länge sedan som det byggdes sunda hus i Sverige, hus som vi människor kunde bo i utan att få problem med vare sig fukt, mögel eller tråkiga allergier. Så sent som på 1950-talet var man fortfarande noga med val av virke, isoleringsmaterial och färg. Allt skulle stå pall för väder, vind och tidens välvässade tänder.

Sen hände något. Någon började spela skivan baklänges. All kunskap, månghundraårig i vissa fall, kastades överbord för nya, revolutionerande material: masonite, treetex, plastfärg och mineralull. Allt det där nya som skulle vara så bra, men som kostat svenska husägare miljardbelopp i fukt, mögel och allmänt elände. Riktig färg och sunda byggmaterial har sedan varit svåra att hitta, men den saken har vi ändrat på.”

Ett citat från Göran Gudmundssons betraktelse i Görans hörna på Gysinge nätsidor som passar alldeles utmärkt också här. Göran är antikvarie och arbetade på Riksantikvarieämbetet och Gävle länsmuseum tills han tyckte att museistilen inte passade honom. År 1990 grundade han Gysinge centrum för byggnadsvård i de gamla arbetarbostäderna som han av en slump hittade: ”De hade stått obebodda i 20 år och allt var plundrat, kakelugnar, dörrar, till och med matjord. Inte en ruta var hel och det regnade in genom taket.”

Tanken var att sätta dem i skick och efter ett år börja sälja reservdelar till gamla hus ”Men efter en artikel i Dagens Nyheter har vi haft rusning från första dagen.” Nu besöks centrumet av omkring 100 000 svenskar varje år (och en del finländare). Göran kan inte motstå ruckel utan måste helt enkelt börja rusta upp dem.

Byggnadsvård är redan nu en stor sak i Sverige och det finns liknade byggnadsvårdbutiker i nästan varje större stad. De säljer material som inte finns att få i den industrialiserade bygghandeln.

Göran är bra på att skriva och han är en av de roligaste skribenter jag läst. Expressen karakteriserar hans senaste bok ”Stora boken om byggnadsvård” med ”Han drar sig varken för temperamentsfullt filosoferande eller knäppa hugskott, och med excentrisk lynnighet tordönsfördömer han allt han inte gillar.” Och även om man inte sysslar med byggnadsvård så kan man med nöje läsa hans nedsablande av plastfärger och nya ”underhållsfria” material som han menar är sådana som ”inte går att underhålla”. Det är svårt att använda skräpet efter att ha läst hans böcker

Jag har beslutat kasta bort all plastfärg och sätta upp ett lager med Gysinge linoljefärg i stället. Den håller ju hur länge som helst och passar allting från trä till plåt. Tyvärr kan man inte lita på att annan ”linolje”färg inte är ”förbättrad” med tillsats av plastoljor. Bygghandeln och byggandet i allmänhet börjar vara rena rama laglösa Vilda västern och i många fall rent lurendrejeri.

Det som harmar mest är att jag före upptäckten av Gysinge målade huset med Teho. Det hade tidigare också varit målat med Teho som varit utmärkt. Men den nya färgen var alls inte samma färg utan nån eländig plastoljefärg som ramlar bort i stora flagor eller sitter stenhårt på vissa ställen.  Vi har målat om solsidan men det var ett hemskt arbete. Aldrig någonsin mer i mitt liv kommer det ”moderna” färger till det här stället.

Allmäningen vid gamla folkskolan

Här finns en karta över allmänningen vid gamla folkskolan:

Det gröna området är allmänningen som ägs av byn, dvs. huvudsakligen de som har relativt höga mantal. Vid ett möte röstar man enligt mantalet – inte en man, en röst. Som synes är uthuset och rinken belägna på allmänningen som är ganska stor.

Gamla folkskolan byggdes sommaren 1899 på dåvarande Joufs mark som sedan vid storskiftesregleringen 1908 blev allmänning. Då hade folkskolan verkat ett år i Bäckby.  Här är kartan från 1902 med den nya allmänningen inritad med rött:

Det gröna (322 och 323) är skolåkern, själva skolbyggnaden 312 och uthuset 311.

Allmänt möte om gamla folkskolan onsdag 20 april

Gamla folkskolans vänner i Hindersby (under registrering varande förening) kallar alla hindersbyggar och bäckbyggar – både nuvarande och tidigare – till ett allmänt möte för att diskutera gamla folkskolan på allmänningen i Hindersby.

Onsdagen den 20 april 2011 klockan 19 på Hemborg i Hindersby

Föreningen har lämnat in ett anbud att köpa gamla folkskolan av kommunen.

Mycket annat har inte hänt men det finns en hel del idéer om hur gamla folkskolan skall skötas och hur den skall användas. Tanken är att diskutera dessa saker på mötet och komma med nya idéer.

Föreningen har bara fem medlemmar ännu eftersom den grundades väldigt fort för att få in registreringsanmälan och anbudet. Man kan ansluta sej till föreningen före mötet eller på mötet. Styrelsen godkänner sedan medlemmarna (huvudsakligen byabor eller tidigare byabor). Föreningen är ännu inte registrerad men så fungerar nog. Då registreringen är klar blir föreningen först en juridisk person och kan underteckna ett köpeavtal.

Föreningens syfte finns i de provisoriska stadgarna (behandlas på nytt då föreningen är registrerad):

Föreningens syfte är att bevara den gamla folkskolan på allmänningen i
så ursprungligt skick som möjligt och använda den huvudsakligen för
Hindersby och Bäckby byaverksamhet.
Föreningen fullföljer sitt syfte genom att
äga för verksamheten nödvändig fast och lös egendom, huvudsakligen gamla folkskolan
på allmänningen i Hindersby
sköta och vårda byggnaderna enligt ursprungliga metoder och med ursprungliga material
ställa byggnaderna till förfogande för byarnas olika verksamheter och föreningar
upprätthålla och sprida kunskap om gamla traditioner och traditionell byggnadsvård
arrangera möten, fester och föredrag
För att stöda sin verksamhet kan föreningen bedriva publikationsverksamhet,
ta emot donationer och testamenten samt verkställa lotterier och penninginsamlingar och
idka annan ekonomisk verksamhet sedan den har erhållit behövligt tillstånd härtill.

Stadgarna är annars Patent- och registerstyrelsens modellstadgar för distansdeltagande med en del förändringar. I medlemsparagrafen tillades:

Föreningen är huvudsakligen avsedd för nuvarande eller tidigare byabor i
Hindersby och Bäckby men också andra kan godkännas.

Årsmötet hålles under perioden januari-juni.

Styrelsen består av ordförande och 2-5 styrelsemedlemmar samt 0-2 suppleanter.

Den gamla folkskolan är ett stockhus som mycket väl kan lämnas kallt under vintern ifall ekonomin den kräver. Man behöver bara ett litet batteri som håller vattnet över fryspunkten. Lärarbostaden värms nu från nya skolans oljepanna men det är onödigt dyrt och det lönar sej att övergå till värmepump eller mura upp de gamla kakelugnarna och elda med ved. Fördelen med ved är att man bara värmer upp huset då det behövs. Ett gammalt stockhus har ingen fuktspärr och därför blir det inte kondens på fel sida då temperaturen växelvis är varmare och kallare inomhus.

Det viktigaste är att täta huset – närmast fönstren. Därför hoppas vi att köpet blir klart så fort som möjligt nu på våren.

Alla är hjärtligt välkomna till mötet på onsdag.

 

Skolning i gamla folkskolan

Vad är naturligare än att använda gamla folkskolan till skolning. Där finns hyvelbänkarna och verktygen kvar och kurser i att renovera gamla fönster är ju perfekta. Liksom kurser i byggnadsvård i allmänhet. Ett litet bibliotek med handböcker faller sej naturligt och så kunde vi sätta in Grev-studiegruppens material där.

Och så kunde man ju ha en kurs i att mura kakelugnar så vi får tillbaka billig vedvärme i byggnaden :-).

Förstås måste vi dra in fiberkabel och det kunde vara idé att flytta växeln från den nya skolans kansli där den mest är i vägen. Och då kunde man ha små datakurser också. Utrymmen är förstås inte så stora och säkert ganska kalla de vintrar det är -30 grader.  Bara då det är litet varmare lönar det sej att värma upp salen.

I den gamla folkskolan lärde sej vår far- och morföräldrar att läsa så det kan vara logiskt att vi lär oss dagens ”läskunskap”: Att använda datanätet. Och så är vi först i början på den utvecklingen. På kommande är stora dataskärmar och konferensprogram där vi kan se folk och händelser långt bortifrån ”på andra sidan bordet”.

Så har vi också stora mängder barn i byn som kan ”gå i skola” där. Troligen blir frivilligt lärande allt viktigare i framtiden ju mer man skär ned på skolan i samhället.

Då blir gamla folkskolan igen en riktig ”folkskola”.

 

Gamla folkskolans vänner

I söndags bildade vi föreningen Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf och lämnade in ansökan om registrering. I går lämnade föreningen ett anbud på att köpa gamla folkskolan till Lappträsk kommun.

Tanken är att bevara den gamla byggnaden som våra förfäder byggt upp och använda den för byarnas verksamhet och föreningar. Lokaaln är bra men den saknar förvaringsutrymmen och butiken är nu såld. Det är ett gammalt stockhus så det klarar kalla vintrar utan problem – man behöver inte ha det uppvärmt liksom nya hus (om man sätter ett litet batteri att hålla vattnet på plussidan).

Det har redan kommit massor av idéer om vad man kunde använda byggnaden till och fler är hjärtligt välkomna. Nu måste vi vänta på svar från kommunen innan vi kan komma vidare. Föreningens tillfälliga ordförande är Nisse Husberg och sekreterare Inga Vickholm. Antalet medlemmar är ännu litet men intresserade är välkomna.

Föreningens syfte är (preliminärt – saken skall behandlas ordentligt på ett möte):
Föreningens syfte är att bevara den gamla folkskolan på allmänningen i
så ursprungligt skick som möjligt och använda den huvudsakligen för
Hindersby och Bäckby byaverksamhet.

Föreningen fullföljer sitt syfte genom att

äga för verksamheten nödvändig fast och lös egendom, huvudsakligen gamla folkskolan på allmänningen i Hindersby
sköta och vårda byggnaderna enligt ursprungliga metoder och med ursprungliga material
ställa byggnaderna till förfogande för byarnas olika verksamheter och föreningar
upprätthålla och sprida kunskap om gamla traditioner och traditionell byggnadsvård
arrangera möten, fester och föredrag

För att stöda sin verksamhet kan föreningen bedriva
publikationsverksamhet, ta emot donationer och testamenten samt
verkställa lotterier och penninginsamlingar och idka annan ekonomisk
verksamhet sedan den har erhållit behövligt tillstånd härtill.

Stadgarna är helt enkelt Patent- och registerstyrelsens modellstadgar med små förändringar. Man måste ha stadgar för att registrera föreningen men de kan lätt ändras.

Stadgarna finns på sidan Stadgar (längst ner till höger) och kan kommenteras där.

Det är väl bäst att ha en skild förening för folkskolan så får den som är intresserad vara med. Tanken är att sköta allting med ett minimum av byråkrati så vi inte tar krafter och tid från andra viktiga uppgifter i byarna. Men det måste vara en registrerad förening som äger folkskolan.