Författare: Bos-Sestu Nisse

Gräva en grop

I dag grävde vi en grop bakom gamla folkskolan för att få in den nya vattenledningen. Eller det var mest Ollas Bengt som grävde med en stor grävmaskin och vi andra såg på.

Nåja, litet motion fick då röret skulle in under stenfoten som var en meter tjock. Till slut lyckades det och nu har vi vattenröret inne i huset färdigt att kopplas till. Det skall i alla fall byggas en ny varmvattenboiler först. Inte ett enda rör blir kvar i källaren där de frös ganska ofta. Inte heller i golv eller väggar kommer det att finnas rör med vatten i.

Intressant nog kom vi ned till berget som  syns nere till vänster på bilden. Djupet borde i alla fall räcka till eftersom där kommer att ligga snö på vintrarna.  Inne i huset kommer röret att isoleras  och förses med värmeslinga så det borde bli ganska säkert.

Till slut jämnade Bengt ut vägen ned till rinken som nu är helt körbar. Möjligen lägger vi ett tunt lager med sand utanpå.

Och visst måste vägen provköras ännu:

Det är nästan bara att kratta litet så är den riktigt  fin.

Vindstrappan byggd 1936

Modet att lägga gamla tidningar under spånorna var väldigt bra. Nutiden byggen med all sorters plast och tjärpapper är mycket sämre. De gamla tidningarna ger nämligen ett ganska exakt datum för när bygget ägde rum.

I gamla folkskolan hittade vi Hufvudstadsbladet från 19 april och 18 september 1936 under vindstrappan så troligen byggdes den 1936.

Specialnumret om Finland och Sverige var mycket intressant – nog har mycket gått bakåt sedan dess. Den 19 april 1936 fyllde förresten min pappa 21 år. Den andra tidningen hade på första sidan två familjemord stort uppslagna så inte är det någon ny företeelse. Det finns troligen ännu fler tidningar under spånorna och de skall alla arkiveras.

Under golvet finns också en hel del fornminnen. Man slängde ned allting man inte behövde under golvet. Det är inget litet kryputrymme utan man kan nästan stå rak där.

Inspelning pågår

Klockan 12:00 på måndag börjar vi banda diskussionerna ”opa östnyylendskå” i gamla folkskolans lärarbostad. Så det är bäst att inte komma dit just då eller åtminstone röra sej väldigt tyst. Diskussionerna kommer senare i Radio Vega Östnyland.

Men på måndag kväll är dörrarna som vanligt öppna.

Radio Vega Östnyland sänder troligen diskussionerna måndagen den 18.6 och måndagen den 9.7 någon gång mellan 9 och 10 på morgonen. Första programmet handlar om ”Den östnyländska identiteten” och det andra om ”Små eller stora skolor i Östnyland”.

Och så var – pust – vårsådden klar

Efter ett ovanligt krånglig vårsådd som förstörde hela maj månad börjar den vara förbi. Det finns ännu små bitar här och där som var för våta och det ser ut att de förblir osådda i år. Ännu sista åkern krånglade det. Jag fastnade med såmaskinen vilket inte har hänt på många år. Visst fick vi upp den med hjälp av den bättre hälften och stora Zetorn men det blev eländiga spår i den blöta åkern som troligen syns i flera år.

Sedan hoppade vi i bilen och stack till Sverige. Där var broddarna ovanligt dåliga. Vanligen är de mycket tidigare men nu var skillnaden obetydlig. Det var kallt och regnade men lugnt eftersom vi bara har ett trådlöst nät som ibland fungerar och ibland inte. Det blev en hel del inomhusarbeten och så hämtade vi mina nya glasögon från Örebro så nu ser jag faktiskt nånting.

I gamla folkskolan hade det hänt en hel del. Dörren till lärarens gamla arbetsrum är nu öppen så man kan gå genom hela skolan. I biblioteket fortsätter rivandet och vi är nu nere under huset. Snart börjar vattenlagandet. I morgon kommer varmvattenboilern och rördelarna finns redan i bilen. Det behövs också en del grävarbete för att få in vattenröret i källaren. Men det skall väl gå samma väg som vattnet nu kommer in så vi har en del av arbetet gjort.

Nu kom vi faktiskt ihåg att ta med de stolar som hör ihop med skrivbordet och hyllan så ”salen” börjar vara ganska väl möblerad. Den 11 juni skall vi banda diskussion opa östnyylendskå för Radio Vega här.

 

He e seigt

He vil nu tå int tårk opp opa någa sett. Te värsta e tå näär man ha harva å så börjar he regn. Sidan tårkar he int. Tåm leetari muldjoordana kan man såå men leidri e riktitt krånglått i åår. He e för tårt opa duntana å breividär kan he va djölar.

He ska va tårkan vedär hela vikun nu så någan gangå ska he vääl gaa ti såå – åm man nu fåår neer någa koorn i joorden tå meir. He börjar blii ein åå tåm värri sååantiidren op leng.

Bara vi sku fåå neer seeden i joorden så sku he bihöövas ein årdentligär sprickanveetå i början op juni.

Sommaren kommer och med den elavbrotten

Som ni har märkt så har nätet krånglat ett par gånger. Det beror på att elavbrottens tid åter kommit och att en UPS (reservelektricitetsburk)  fungerat dåligt. I princip skall en UPS koppla in en liten ackumulator då elströmmen bryts. De som man kan köpa i butiken klarar bara elavbrott på 5-10 minuter beroende på belastningen men har fungerat bra för de korta elavbrotten. Tyvärr är kvaliteten inte den bästa och ibland så börjar de bara pipa och kopplar inte ens på då strömmen kommer tillbaka. Så de är ibland sämre än inget alls.

Lustigt nog så är det sällan korta elavbrott på vintern men en hel del på sommaren. I går berodde det säkert på den hårda blåsten som fick något träd att böja sej för nära högspänningslinjen. Det behöver inte alls röra i ledningen utan högspänning kan slå över  till och med en meter. Så kör inte ens nära högspänningslinjer med skogslastaren.

Elbolagen skyller på ”fåglar” men då skulle nog linjerna vara fulla med döda fåglar. Nånstans blir det i alla fall kortslutning väldigt ofta – och bara på sommaren. De automatiska brytarna slår då av strömmen för en halv sekund varvid ljusbågen vid kortslutningen slocknar och så kopplas strömmen in på nytt. Tyvärr är detta riktigt illa för datamaskiner och annan elektronik. Halva apparaten hinner sluta fungera men inte allting. Längre avbrott är bättre för då startar ofta elektroniken på nytt från början men vid de korta så blir den att hänga i något underligt läge.

Jag var i går tvungen att åka ned till gamla skolan och starta om UPSen där men nu har jag satt in min ”egen” reservelektricitet som består av en vanlig bilacku och en underhållsladdare. Den klarar elavbrott på upp till 6 timmar och borde vara betydligt säkrare än de UPSar man köper. Där finns ingen styrelektronik alls utan ackun är inkopplad hela tiden (men hålls uppladdad av underhållsladdaren).

 

Å så regnar he …

Best såm he regnar så kåmmär he ein skuur, bruuka tåm gaambel sej tå näär he va ein regnågär somar. He ha inte regna så mytji i maj i åår men he ha krångla. I gåår kund vi bör såå men så kåm he ein liitn skvett opa ettmiddaain å just såm he hadd tårka opp så att man sku kuna foortset me sååandi så kåm he meira regn. Å sidan i natt så kåm he årdentlitt.

Nu ska he va vakärt vedär ein viku men inte veit man åm he stemmär. Man fåår sit jäär å vent opa tårkandi å så kan man fåå såådd ein bita ååtär innan he kåmmär eitt skrapel.

Jaa, att man sku kuna lag någa ana undi tiinn … He sku man sääkärt men he bliir ingan roo fören tee sååddn e undan.

He blei seint me seesstiinn

Soolen hon sjiinär å vatne plaskar vidär tiltåna. Jäär sitär vi å gniisslar teendär näär vi int kåmmär uut opa ååkärn. Stassbooan undra kvaför vi int såår näär he e så fiint vedär Tåm sku mådas mars yvi våår leidärååkrar så sku dåm förstaa. Men tåm suusar bara framm i siin biilar å siir uut djinu fönstren.

Men int ska vi sörg fast kattån e maagär. No bliir he seesstiidär i åår å. Å bliir he int så e he bara braa för he finns för mytji maat tå näär man kan kast bårt ein stoor deil. Int för att tåm såm sveltär sku tyck he. Sku man bara kuna så sku man djee bårt allt man oodlar ååt tåm å tess jäär gnellspiikan sku fåå va uutan.

Men he sku djell ti hitt opa någa ti lag nu så att man int far uut opa ååkärn å klemmär til te leidre så att he bliir såm siment. He taar opa närvren ti vent å gummåna suckar å ventar å att bisana ska slipp uut opa ååkärn så att he bliir liite fridligari tii heim.

Hur man inte lagar trägolv

Nu finns det nästan lika många åsikter som det finns människor men om man ser det med s.k. byggnadsvårdsögon så är det klart vad man INTE bör göra. Bakgrunden är att kommunen rivit golvet under duschrummet i gamla folkskolan och slagit betong i stället och nu gäller det att göra ett nytt så jag gick igenom byggnadsvårdens golvsidor. Man kan laga det på många olika sätt men i motsats till vad byggnadsfirmorna påstår så skall man

– INTE limma

– INTE slipa (utan hyvla)

– INTE planhyvla (utan bara hyvla bort kanter för hand)

– INTE lacka

– INTE behandla med lut

– INTE behandla med kalk

– INTE vitlasera

– ABSOLUT INTE använda plastfärger (latex och akryl)

– INTE sätta in golvvärme

– INTE använda fogmassa

– INTE skura med varmt vatten utan med kallt

– INTE köpa ”antikbehandlat”

– INTE köpa ”strukturborstat”

Det man borde göra är att använda virke med

– smala årsringar

– alltid sätta tjeenan oppååt (kärnvirket uppåt)

– helst använda virke ut stockens mitt

– använda gammalt golvvirke (över 50 år inomhus)

– fukthalten bör vara ca. 8 % i hus som alltid är uppvärmda

– fukthalten  kring 14 % i hus som ibland är kalla

– såpskurning med kallt vatten nån gång per år

– fernissa eller linoljefärg

Beroende på när ett golv är lagt så är golvplankorna:
– kilsågade 20-30 cm 5 cm tjocka fram till 1850
– ångsågade 18-20 cm 32 mm tjocka 1850-1900
– ramsågade 12-14 cm 32 mm tjocka 1900-

Tyvärr har byggnadsvård redan blivit så populärt att firmorna börjar göra reklam som innehåller ordet ”byggnadsvård” eller ”gammalt, beprövat”. Det är ju – som all reklam – ren lögn i många fall. En ”linoljefärg” kan innehålla nån ynka procent linolja och resten är plastoljor. Det gäller att handla i de tuffare byggnadsvårdaffärerna så man vet vad man får. Gysinge i Sverige och Byggnadsapoteket i Finland.

Men man skall inte tro på allting som byggnadsvårdare påstår heller …

Och så en del länkar till golv:

Gudmundsson: Målade golv

Claessons: Ytbehandling av trä

Byggnadsvårdsföreningen: Gamla trägolv

Byggnadsvårdsföreningen: Så lade jag trägolv

 

 

Vandalism

Vandalerna skövlade Rom år 455 och begreppet ”vandalism” blev i slutet på 1700-talet en synonym med våldsam skadegörelse. Fast om man ser till historiska fakta så var plundringen av Rom egentligen väldigt ”civiliserad” jämfört med den tidens normala plundringar. Ordet vandalism kvarstår i alla fall i språket som mycket negativt – där ser man vad falsk propaganda kan åstadkomma.

Vi rev mellanväggen i duschrummet på gamla folkskolan och fick se det moderna byggandets vandalism – mycket värre än vandalernas plundring. Golvet var helt förstört – bortrivet och ersatt med cementgolv. Inte bara i duschrummet utan också i hela tamburen. Det var förstås blåögt att tro att man 1978 (VVS-ritningen är daterad 20.12 1978) skulle ha haft någon som helst respekt för gammal byggnadssed. Det var bara riva som gällde – och gäller än.

Så nu blir det att fundera allvarligt på vad vi kan göra … Om nån har ett gammalt trägolv från 1900-talets början så är vi troligen intresserade. Längden bör bara 4,3 meter och litet över 20 kvadratmeter behövs. Efter 60 års erfarenhet av moderna material så litar jag alls inte på något som är yngre än 50 år. Förr valde man virke med omsorg – nu är allt bara billigt skräp. Nåja, inte ens billigt. Snabbtorkat virke litar jag inte heller på jämfört med ett gammalt golv som torkat i hundra år.

Men dörren mellan lärarbostaden sal och arbetsrum är fin. Och nån var riktigt förståndig då den sattes fast. Dörrhandtaget och de gamla gångjärnen finns nämligen kvar inne i väggen !

Ute på gårdsplanen gjorde Göran storverk. Den är nu riktigt fin och alla EU-olagliga lekplatser borta. Otroligt korkat men vi blir ansvarsskyldiga om nånting händer.

Och som pricken på i:et satte Inga och Anne upp gardiner i salen som nu är riktigt fin.