Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg
Höis opp kveiti i seckar
Höis (ösa) kommer från ett gammalt nordiskt ord ”ausa” som ännu används i nynorsk och isländska. I Österbotten slåss de om det skall heta ”öis” eller ”höis” men vi har mycket klart höis. Sedan bråkar språkforskarna om varifrån ordet kommer. En del anser att det kommer från indoeuropeiskans ”hews” men h:et har fallit bort i de flesta europeiska språk. Utom i vårt. Så det kan vara mycket gammalt.
Vi fick en mapp med ritningar och den äldsta är från 1960. Där finns inget duschrum eller WC annat än i bostaden och lärarbostadens tambur är ”lager för handarbeten”. Huruvida ritningen följdes vid ombyggnaden är osäkert. På ritningen finns bara två skåp i vardagsrummet (och köket) medan det nu finns tre som ser ut att vara från 1960.
Det vore intressant att få tag i en ritning som är ännu äldre – från tiden då kakelugnarna fanns kvar och köket i bostaden var stort (före byggandet av vessan).
I vår trädgård drog en grävmaskin upp stolpen på en minut. Se på videon:
Den är ganska stor så du behöver ett snabbt nät för att se på den (som Hindersby fibernät :-).
I går började stolparna vid Hopenbackan försvinna i rask takt. Ett par bandgrävmaskiner plockade ned dem och ledningarna rullades upp på en trumma:
Här ligger redan ledningarna på marken.
Och här påbörjar en stolpe sista färden bort från åkern.
Och här lindas ledningarna upp på en trumma.
Här gick förr en högspänningslinje men nu finns det bara nedtagna och delvis avbrutna stolpar kvar – tills de körs bort.
För omkring hundra år sedan kom det upp stolpar både för el och telefon och då symboliserade stolparna det nya och moderna. Nu börjar de försvinna igen men visst finns el och telefon kvar – och så datanätet förstås. Åkrarna ser i alla fall annorlunda ut. Inga diken och inga gärdsgårdar eller taggtrådar finns mera kvar. Då allting tycks gå i cirklar så undrar man när de skall komma tillbaka … Men allting går inte i cirklar utan mera i spiral. Det som verkar vara likadant är ofta på en högre nivå. Nå, den som lever får se.
I samband med diskussionen på Bondbloggen om att ta upp stenar så kom jag att tänka på ordet våråck som betyder vinsch eller vindspel. Det verkade inte vara ett fornnordiskt ord så jag tittade i min rysk-svenska ordbok och visst kommer det från ryskans BOPOT (uttalas våråt). Med litet missförstånd ifråga om sista bokstaven.
Efter all panik att få ut virket ur skogen innan vägarna smält åkte vi på vårsemester till Sverige. Nåja, åtminstone bytte jag ut skogsarbetet mot grävarbete. Eller egentligen stenarbete. Där vi tänkte bygga vedlider fanns det nämligen mest stenar av olika storlek. Men vår svenska granne förstod inte alls vad ”vedlider” betydde men till sist gick det upp för honom att vi tänkte bygga en ”veeboo”. Nog är det svårt med babels förbistring ifråga om språken.
Och så gick det en massa tid åt att åka runt och samla in allting jag köpt till gamla folkskolan. Nu finns det en början till ett bibliotek i byggnadsvård (för det tackar vi Kulturfonden).
Dessa finns redan på gamla folkskolan och man kan be styrelsen om koden till nyckeln och sätta sej och läsa. Speciellt rekommenderar jag Gudmundssons Stora boken om byggnadsvård. Det är inte bara fråga om gamla hus – man kan med fördel använda de beprövade materialen och metoderna också i nya hus.
På Blocket.se råkade jag snava över sex klotlampor från Folkets hus i Ludvika (Hörks hage i Grängesberg). De är grymt stora och fina och skulle passa i slöjdsalen då den restaureras.
Det blev nästan ett helt billass. Här ser de ut som drakägg. En elmätare för rinken kom också med.
Nu är varmvattnet avstängt i gamla skolan och möjligen stänger vi värmepumparna till sommaren också. I maj ändras koden till nyckeln. Litet pyssel kan vi hinna med före vårsådden så kallt och regnigt som det ännu är.
Man har börjat koppla in de nya elkablarna och strömmen stängs av då och då. I princip borde vårt nät fungera på ackumulator men i går visade det sej att laddaren i en växel hade gått sönder så nätet stängdes då strömmen kopplades bort. Så det finns risk för avbrott också måndagen den 15 april 12-15 då Hopenbackan kopplas in. Vänta inte till sista stund med att sköta affärer över nätet.
Ett par ”Dagens ord” föll bort på grund av panik med maskiner och utkörande av virket innan vägarna smälter (det är nästan klart nu). Då man sitter i traktorn så hinner man i alla fall fundera på ett och annat eftersom lastandet börjar sitta i ryggmärgen. Och det ord som senast tvinnat i huvudet är
pikutjitugär
Det betyder ungefär ”snarstucken”, ”överdrivet känslig”.
Han e nu så fördärvadi pikutjitugär.
Va nu int så pikutjitugär !
Tjitugär betyder ju ”kittlig” och piku betyder ”litet” (”riktigt litet” heter pikuliiti). I modern svenska används ordet ”kitslig” för att beteckna ”känslig”, ”kinkig” och det är samma ord som ”kittlig”. Så pikutjitugär betyder direkt översatt ”känslig för litet”. Piku är samma ord som spanskans pico och italienskans piccolo och lär ursprungligen komma från keltiska språk.
Tanken var att vi skulle hugga ned urskogen bakom gamla folkskolan med gemensamma krafter på lördagen. Men så slog ”magafirrån” till och lastaren gick sönder igen. Så jag stod i verkstaden och skruvade sönder Zetorn. Sist och slutligen fick Göran göra allting ensam. Och det gjorde han med bravur. Inte ett spår av urskogen mera. Bara cembratallen och en björk bakom huset finns kvar.
Nu kan man se husets baksida ordentligt för första gången:
Rinken är inte precis den vackraste utsikten men jag tror att det inte tar lång tid innan den är bortgömd av en massa sly. Vi får fundera ut hur bakgården skall se ut med planteringar senare. Först finns där en hel del grundarbete med stenar och stubbar. Här finns en hel del jobb vid vårstädningstalkon …
Te svart kattån e så flyxtågär. Bara såm man taar ypi dörrn så flyxtär hon til.
Ti flyxt betyder att bli skrämd, hoppa till. De verkar vara ett östnyländskt ord och är oklart varifrån det kommer.