Allting på dessa sidor bör skyllas enbart på Nisse Husberg
Man sliipar ein liia ellär ein kniiv men saandpaprar trää.
Ti sliip används enbart om metall men inte om trä. Språk handlar inte bara om vilka ord som används utan också om i vilket sammanhang de används. Te gamal språåtji är naturligtvis anpassat till gamla verktyg. En bandslipmaskin blir då baandsaandpapranmasjiin.
Jag kunde inte hålla mej utan blandade ihop litet Linusfärg som skulle vara ljusblå (för att måla på köksskåpen). Men enligt min mening är det närmare blågått än ljusblått. Nu har det inte torkat än så kjanske kulören ändras litet men så här blev det:
Här är färgen ställd mot väggpanelens gröna färg. De borde nog passa ihop ganska bra. Här ser man att man aldrig bör lita på färgkartor som nästan alltid visar fel kulör. Man måste måla litet av färgen och låta torka förrän man vet hur det verkligen blir. Nu ser den här bilden inte heller lika ut som i verkligeheten. Det är mycket svårt att ställa in en bildskärm så att den visar precis rätta färger.
Det är kanske bäst att hålla färgen ganska ljus så är det lättare att byta kulör. Allbäcks Linus-färg är bra eftersom pigmentet kommer i en skild påse. Man blandar pigmentet i en deciliter vatten och sedan blandar man in i den vita Linus-färgen. Då är det lätt att blanda den styrka man vill ha på färgen.
Färgerna är ganska bleka men det var så på 50-talet. Enligt min mening MYCKET bättre än de fruktansvärda starka violetta och gredoliskära färger som kom på 60-talet. Man började ju må illa så fort man såg dem.
Gamla kök har varit intressanta den senaste tiden – av förekommen anledning som det heter. Jag skulle bara installera vattenrören men det blev en grundligare köksremont i stället. Det borde man ju ha insett …
Nå, det var inte så klart hur man gör köksremont i ett gammalt hus. Tvärtom är köket en av de besvärligaste sakerna eftersom kök ändras hela tiden och gamla hus vanligen har kök som är hopsatta från flera olika tidsepoker. Till all tur finns det en hel del på nätet. En av de bästa sidorna är den som Länsmuseet i Gävleborg har satt ihop med en massa fotografier från olika epoker.
(jag fick inte länken att fungera – sök på ”Byggnadsvårdarnas kökskatalog” )
En kort artikel om kök från funkis till 60-tal finns på Byggahus.se:
Ett citat därifrån: ” Under 50-talet förekom milda kulörer i gult, grönt och blått. ”
Man kan också läsa tidskriften Gård och torp (som brukar finnas på OSLA i Tjörkby) som haft en hel del artiklar om gamla kök.
Vid sekelskiftet 1900 var köket inte speciellt inrett utan bestod huvudsakligen av en vedspis i stugan. En vattentunna stod bredvid och oftast hade man ett slaskämbar och ett grisämbar. En stor bekvämlighet var då man satte in en slasktratt i ytterväggen med ett rör ut. I gamla folkskolan syns ännu hålet i ytterväggen.
Köksskåp fanns det inte alltid utan tallrikarna sattes ofta i en hylla på väggen. Tallrikshyllorna kan finnas kvar ännu på många ställen men oftast ute i verkstaden. Det var fina hyllor som man inte gärna slog sönder då man skaffade ett större köksskåp.
Det som fanns var ett stort skafferi – ibland med hyllor på två väggar. Det måste ligga vid ytterväggen helst mot norr med ett litet fönster som man kunde öppna och få in kall luft. Kylskåp fanns inte men i rika hem kunde det finnas ett isskåp. Is skaffade man på vintern då man sågade block som fraktades hem och täcktes med sågspånor. Jag minns ännu sågspånshopen där vi förvarade vår is. Den fanns kvar långt in på sommaren om man täckte ordentligt.
De gamla köken kunde finnas kvar in på 1970-talet. Men redan 1917 på Hemutställningen i Sverige presenterades det som var början till det moderna köket. Sverige utredde på 1930-talet arbetsförhållandena i köket och en standard skapades småningom under 40-talet och 1950 blev den officiellt godkänd. Den svenska köksstandarden blev internationellet känd och ”exporterades” till många länder.
I början byggdes köksinredningen på plats av lösvirke och de standardiserade fabrikstillverkade skåpen är en relativt ny sak. Det ”nya” övre skåpet i gamla folkskolan är byggt i heltrå med limmade och skruvade hyllor. Kvaliteten på inredningen ända fram till slutet på 50-talet är överlägsen den nuvarande så det lönar sej att spara den.
De gamla skåpdörrarna var ofta överfalsade så att de såg tunna och eleganta ut. De moderna dörrarna som går utanpå ramen ser betydligt klumpigare ut. Handtagen var också tunnare och bättre formgivna än de kantiga aluminiumhandtag som kom senare.
Diskbänkar av rostfri plåt kom på 1930-talet ersatte småningom slasktratten men till den behövdes ett avlopp vilket inte alls var enkelt att sätta in i ett gammalt hus så den togs i bruk allmänt först på 50-talet. De gamla diskbänkarna har riktigt tjock rostfri plåt och är betydligt stabilare än dagens sladdriga plåtbänkar. Det är lätt att rengöra en gammal rostfri diskbänk så den bör sparas och återanvändas. Om den har en uppåtgående plåtkant bakom så är den också lättare att installera så att vatten inte kan rinna bakom bänken.
Arbetsskivorna var av rent trä förr. Redan på 30-talet kom Perstorpsskivan (laminat) men den slog igenom på allvar först på 50-talet. Under hela 1900-talet användes också marmorskivor men bara i förmögna hem.
Golvet i köket var vanligt trägolv men ganska tidigt kom korkmattan vi8lket gjorde renöringen enklare. Väggarna var i början på 1900-talet ofta täckta av pärlspont nertill medan det fanns papp ovanför som målades eller täcktes med tapet. Panelen målades med linoljefärg.
Som med allt annat byggande så är kvaliteten mycket bättre före 1960. Därefter kom massor med billigt skräp. Om man bygger om köket så kan det löna sej att spara det som är gammalt och hellre kasta ut det som är nyare. Modern målfärg kan skrapas bort om man använder värmelampa eller varmluftspistol. Starka färger bör absolut tas bort förrän man målar med 50-talets ljusa färger men man kan måla utanpå ljusa färger ifall de sitter fast och är i gott skick.
Det var litet avbrott i datanätet på grund av att strömmen krånglade och reservelen inte var i skick i huvudcentralen på gamla folkskolan. Men nu är en ny UPS (reservelektricitet med acku) installerad i huvudcentralen och nätet borde fungera också vid (kortare) strömavbrott. Men man måste förstås ha egen reserv hemma också för att kunna använda nätet. En bärbar dator har inbyggd acku men det behövs också ström för mediakonvertern och routern. Dessa drar ganska litet ström så om man kopplar dem till en UPS (eller direkt till en bilacku ifall de skall ha 12V) så borde de fungera ganska länge.
Nu är alla skådörrarna nertagna så det är lämpligt att måla dem. Men vilken färg ? Jag funderade på ljusblått för det var vanligt på 50-talet med ljust gult, blått och grönt. Tanken är att använda Allbäcks Linus tempera och den ljusblåa ser ut så här (men den rätta färgen syns inte på skärmen utan bara i verkligheten):
Så här kunde det se ut:
Epost till Gamla folkskolans vänner: GFV<op>Hindersby.net.
Tåm täär bråttfelingana tjöör åmkring me mopeed å sporar opa veein.
(De där busarna kör omkring med moped och lagar spår på vägen). Då man sporar (med o) så lagar man spår med avsikt.
Han spora opa backan så att gruuse stritta.
(Han körde på gårdsplanen så gruset yrde) Spora betyder också rent allmänt att slira och sladda. Finns inte i dialektordböcker så det kan mycket väl vara en lokal uppfinning.
Vi fick upp det på väggen i alla fall.
Tjennär du te döun jäär inn ?
Ordet döun kommer troligen från urnordiskans ”daunn”. I Jysk ordbog ser man att ordet ”dön” används i jylländsk dialekt för att ange (dålig) lukt eller stank. Det lär också finnas i en del gammalsvenska dialekter men vanligt är det inte mera – utom i Hindersby.
För övrigt är det mycket vanligt att vår diftong -öu- motsvaras av urnordiskans -au-. Samma diftong har i modern svenska ofta blivit långt ö. Till exempel rauk-röuk-rök.
I dag lyfte vi in det nya överskåpet i köket. Men först efter att ha huggit bort litet från dörrkarmen. Det räckte inte med att skruva bort gångjärnen – det tog emot en liten cm i alla fall. Inte att undra på för skåpet är faktiskt stort.
Så här mycket (litet) måste jag hugga av karmen. Med litet målfärg så ser knappast någon det – utom ni som läser det här och vet om det …
Nu är det ”bara” att lyfta upp det och skruva fast. Och så skall dörrarna målas förstås.
Idag kopplade vi på vattnet till köket och bostadens WC och därmed är första skedet i ombyggnaden av gamla folkskolan klar: värmen och vattnet. Men det finns ännu mycket kvar också i köket innan det kan användas. Köksskåpen skall installeras och så skall det snyggas upp litet.
