HB Service ger lån åt ungdomsföreningen

På bolagsstämman söndagen den 27 april beslöt bolagsstämman att bevilja ungdomsföreningen ett lån på max 50 000 euro för takreparationen. Lånevillkoren skall ännu diskuteras men med dagens låga räntor blir det knappast något dyrt lån. Lånetiden blir ganska lång. Bolagsstämman ansåg också att det behövs någon form av säkerhet.

För övrigt omvaldes styrelsen och man kunde konstatera att ekonomin är god. Fibernätet har fungerat bra. Underhållet hos abonnenterna har flyttats över till utomstående krafter. Christian Nyholm i Lovisa (tel. 050-5902982 under arbetstid, epost huolto@mbcenter.fi) sköter om både nätanslutning och underhåll av routrar samt datamaskiner. Det är mycket förnuftigare eftersom de flesta problem uppstår utanför nätet även om det många gånger är svårt att veta förrän man tittar närmare på systemet. Speciellt trådlösa routrar har krånglat.

Alla bör fästa stor uppmärksamhet vid dataskyddet eftersom angreppen inom nätet ökat kraftigt. Farligast är trojaner (små program som sätts in i datorn) som kan övervaka varje knapptryckning (lösenord och bankkoder !). Uppdaterar snabbt programmen då det kommer säkerhetsförbättringar !

 

Gamla folkskolan: Årsmöte i sol och vårsådd

Det blev litet stressigt med årsmötet eftersom alla var ute på åkern (utom jag). Avsikten var att hålla mötet före vårsådden men det blev helt tvärtom. I alla fall så var det sol och en hel del folk på mötet som fyllde lilla salen.

Jag kom direkt från harvandet och det märktes tyvärr eftersom jag inte fick igång filmen om årensandet som Bertil Mickos skänk åt föreningen. Det gick bra att digitalisera den (efter det att jag märkt att vår gamla VHS-videospelare var död och lånade en av Inga). Efter litet lödande av kablar (SCART till RCA) så var det bara att köra över den. Vi får tacka Bertil också för att han betalt för den grunka som krävs för att koppla videospelaren till datorn.

Efter årsmötet då alla gått så tittade jag i lugn och ro på systemet och visst fick jag det DÅ att fungera. Typiskt. Och det är en fin film som dokumenterar årensandet och Tessjö å i allmänhet. Vi skall visa den senare i ”Bio Gamla skolan”.

Årsmötet var annars rätt så fredligt. Inga överraskningar och styrelsen omvaldes. Vi hade igen nöjet att se Åke och Christine Grandell bland deltagarna. Åke hämtade dessutom två kassar böcker till vårt bibliotek. Det blir spännande att se dem då vi hinner packa upp kassarna.

Förra året gick ännu i begynnelsens tecken men huvudsaken var att värme och vatten är installerade och i funktion. Dessutom är köket förnyat. Litet panel står ännu och väntar på målning och spikning men annars är det färdigt. Men föreningen har kommit igång riktigt bra och ekonomin är till och med ganska god. Bokslutet visar på ett resultat som är + 7772:49 men det ger en felaktig bild för närmare 7000 euro är bundna till olika kommande utgifter. Viktigare är då att de de årliga inkomsterna (hyror) är större än de årliga utgifterna såsom elektricitet och försäkring. Så det verkar som om vi klarar det här.

Om vi ser framåt så har vi en lång lista på saker som borde göras men verksamhetsplanen är mera att betrakta som en femårsplan än sådant vi lovar göra det här året. Aktuellt är nu att fortsätta med byggnadsvårdskursen (fönsterrenovering) och att få pipan i slöjdsalen uppmurad på nytt. Men det blir efter vårsådden.

Tyvärr så var jag så stressad att jag inte kom ihåg att ta ett enda foto av årsmötet fastän jag hade två kameror med. Kanske vi borde ha en skild fotograf ? Men allt får skjutas på litet tills vårsådden är undan.

 

Gamla folkskolans vänner ÅRSMÖTE lördag kl. 14

Det blir alltså årsmöte

lördagen den 26 april 2014 kl. 14 på gamla folkskolan

precis som det planerades. Alla är hjärtligt välkomna – också nya medlemmar. Det finns inte med i verksamhetsberättelsen som bara behandlar år 2013 men i år fick vi en hel del nya medlemmar vid kursen för byggnadsvård (som Silmu höll på skolan men som vi deltog i med litet talkoarbete). Vattnet och köket tog en hel del krafter men är nu färdiga och slöjdsalen tom (tack till VAKO) och tanken är att mura upp pipan med dubbla rökgångar så vi kan sätta in två kakelugnar. Vi har anhållit om stöd för murning av Kulturfonden men även om de stackarna inte har råd att stöda oss med ett par tusen euro efter den halva Guggenheim-miljonen så murar vi upp pipan i alla fall.

Fönstren skall också tätas och kittas och målas den här sommaren och hoppeligen får vi igång arbetsrummet till vintern. Värme och vatten är i alla fall klara. Biblioteket har fått sin början då vi bar in en bokhylla i salen (mötesrummet) men det egentliga biblioteket skall bli i arbetsrummet då det blir färdigt.

I vintras lärde vi oss att avloppet i källaren borde isoleras men det skall väl gå att ordna. Till all tur var det en varm vinter för det mesta.

Vi tänkte hålla årsmöte i god tid före vårsådden men människan spår och vädret rår så nu blev det rekordtidigt vårbruk. I alla fall så körde jag nyss ett varv runt åkrarna och konstaterade att det är spitjitt så riktigt stor panik med sådden är det inte ännu. Man hinner kanske gå på årsmötet först …

Dörrarna är öppna från klockan tretton och vi ställer ut en hel del som Bertil Mickos har skänkt föreningen. Ifall jag får igång systemet så visar vi filmen om Tessjö årensning – den är nu digitaliserad. Man kan också titta på lärarinnan Olga Elgs gamla gungstol (skänkt av Christine Grandell) och en mängd böcker i biblioteket skänkta av Åke Grandell. Ett stort tack till alla som skänkt oss en massa fina saker !

Hjärtligt välkomna !

DSCN0581

Det nya köket i full funktion vid byggnadsvårdskursen.

Ny teaterpjäs om Hindersby

Snart börjar läsningen av den nya pjäsen som Isa har skrivit. Den här gången går vi tillbaka långt i tiden till Hindersby första tider. Nu vet jag ännu inget om pjäsen men redan upplägget sätter fantasin i rörelse.

Hur såg det ut då den första hindersbyggaren kom till den här trakten ? Hur gick det att bygga det första huset och odla upp den första åkern ? Det kan inte historikerna ge svar på men kanske teatern är bättre på det. Med kännedom om hurudan människan är och allmän kunskap om livet för nästan tusen år sedan kan teatern ge oss en bild av hur den första hindersbyggaren – låt oss kalla honom Hindrik – hade det.

Det var troligen bara kärr och  stenbackar som Hindrik såg då han första gången kom uppför ån. Om han nu kunde det för den var troligen full av omkullfallna träd. Inte för att det var vår nuvarande å utan en mera vild sådan. Översvämningarna var troligen mycket värre på våren och kanske vattenmassorna spolade bort alla träd .

På vintrarna var det lättare att röra sej över de frusna kärren som inte hade någon skog utan ännu på 1800-talet var våtmossar. Bara vargarna strövade omkring i stora flockar.

Alfred_Wierusz-Kowalski_Vargtavla

Tavla av Alfred_Wierusz-Kowalski från 1890.

Hindrik och hans familj var troligen tuffa typer så de klarade sej nog. Kanske han ägde en verklig dyrgrip: en yxa. Med den byggde han huset och tillverkade allt behövligt  av trä som det fanns tillräckligt av. Troligen hade de djur också för de första åren kunde de inte leva på skörden från åkern. Litet får kanske. En ko hade varit verklig lyx. Då fick yxan vara vapen som Hindrik klöv skallen på vargarna med för att freda de dyrbara husdjuren. Och en vargskinnspäls var inte fy skam på vintern.

Om Hindrik var rik så kanske han ägde en häst. Det hade underlättat uppodlandet i högsta grad för hästen var stark även om vikingatida bönder  inte var några soffpotatisar. Och säkert hade Hindrik en gumma också. Eller tvärtom. Kvinnfolket var gårdens verkliga härskare och utvalda med förmåga att arbeta – inte enligt utseende. Det var helt enkelt fråga om att överleva.

Knappast var Hindrik någon viking utan snarare den broder som var mer intresserad av att bruka jorden än att med vapen i hand röva ihop guld och silver. Han var den tråkiga brodern som bara var intresserad av att arbeta och bygga upp en gård. Men ingen vet huruvida Hindrik överlevde eller om svälten tog honom, eller vargarna ? Kanske någon annan senare flyttade in i hans öde gård och fortsatte uppodlandet ?

Men det här är bara fria fantasier som inte har nånting med Isas teater att göra. Hon har sin egen bild av hur byns första tider såg ut och det blir spännande av höra och nästa vinter se dem.

 

Telefonkatalogen 1936

Jag lånade Kycklings telefonkatalog och skannade in den. Det är intressant att se Hindersby telefoner för snart 80 år sedan.

(Klicka på bilden för att få den större)

telefon_hindersby1_Scan-140401-0003

telefon_hindersby2_Scan-140401-0004

telefonkatalog_1936_parm_Scan-140401-0002

Nuförtiden finns det ingen ordentlig telefonkatalog mer. Och numrorna ändras hela tiden då folk byter mobiltelefon och operatör. Jag har Ålands mobiltelefon eftersom det är enda operatören som använder två nät: DNA och Elisa. Därför är täckningen bäst av alla. Men mitt nummer finns inte i någon katalog på fastlandet. Inte heller på nummerupplysning. Fast det har både för- och nackdelar …

Många av de gamla numren finns kvar fastän det är satt en del siffror framför. Vi har 6140-56 och snart blir det väl nödvändigt att sätta in både riktnummer och landskod 358196140-56. Det har man redan haft länge i Danmark. Telefonnumror är nånting som man knappast ens försöker komma ihåg eftersom de vanligaste finns i mobilens kontaktlista.

HB Service AB bolagsstämma söndag 27 april

Styrelsen beslöt preliminärt att årsmötet skall hållas söndagen den 27 april ifall revisorerna godkänner bokslutet. Årests resultat är positivt och styrelsen föreslår att dividend delas ut. Därför är det viktigt att meddela rätt adress (och kontonummer) åt bolaget. Också förändringar i aktieägandet måste meddelas åt styrelsen (skriftligt eller epost).

Dessutom skall ett lån åt ungdomsföreningen behandlas på stämman.

Första ”vanliga” årsmötet för Gamla folkskolans vänner

Visst har vi haft flera årsmöten men först nu har vi haft en någotlunda vanligt år (2013) med det nya värmesystemet installerat så nu kan vi bättre se hur det ser ut. Och det ser bra ut.

Alldeles preliminärt skall årsmötet hållas

lördagen den 26 april kl. 14  (på gamla folkskolan förstås)

Styrelsen gick igenom bokslutet och det visar på både stor kassa och bra resultat. MEN det är inte så fint som det verkar. En stor del av pengarna är nämligen reserverade för utgifter som vi redan vet om.

Huvudsaken är att  ser det bra ut med vanliga inkomster och utgifter. Värmepumparna har fungerat bra och elkostnaderna har varit ganska hyfsade. Nu måste vi genast erkänna att vintern varit ovanligt varm så alldeles riktig bild ger det inte. Men hyrorna täcker elkostnaderna ganska bra och det är huvudsaken. Det ser ut att fungera.

Byggnadsvårdskurserna fortsätter och fönsterreparationer är nästa tema. Och så försöker vi få igång återuppbyggandet av vedeldade kakelugnar som komplement till värmepumparna den kallaste tiden. De sparar också pengar.

Sätt in lördagen den 26 april i kalendern även om datumet ännu är preliminärt.  Mera om årsmötets program senare.

 

Byggnadsvård intresserar

Det var fullt i slöjdsalen på gamla folkskolan då Silmu hade byggnadsvårdsdag. Närmare fyrtio personer deltog och mycket mera ryms där inte utan att det blir trångt. Det var inte så underligt för föreläsarna var bra. I fem timmar fick vi höra en hel del om målfärger utomhus, timmerhus och stilar.

Panu Kaila talade om kokfärg (som han föredrog att kalla den traditionella rödfärgen). Det finns nämligen en hel del ”rödfärg” som alls inte kokats på gammalt sätt. Det finns en mängd recept men det traditionella är att använda rågmjöl och koka minst 2 timmar så det blir tillräckligt ”klistrigt”. Pigmentet är ett problem då Falu rödfärg numera är ett skyddat namn och det gamla pigmentet från Falu koppargruva inte säljes annat än just i Falu rödfärg.

Dessutom bör man blanda i järnvitriol eller zinkvitriol – absolut INTE kopparvitriol. Missförstånd har uppstått då zinkvitriol ibland kallas ”kopparrök” därför att man brände bort zinken ur kopparmalmen.

Ibland kommer det svarta prickar på ny rödfärg men det är bara att tvätta bort dem. Helst inte med kemikalier som mögeltvätt eller liknande utan hellre då linoljesåpa eller t.o.m. Fairy. Det är inte bra att dra på ny rödfärg för prickarna försvinner då färgen blir gammal.

Nytt (åtminstone för mej) var mjölkfärg som inte behöver kokas men man bör blanda i cement (vanlig portlandcement) som inte fungerar som bindemedel utan som reagens. Annars tvättas färgen bort av regn.

DSCN0547

DSCN0556

DSCN0549

I vårt byggnadsvårdsbibliotek på gamla folkskolan finns nu Panu Kailas bok ”Kesällä töitä teki maalari” (2012) – en tjock lunta på 539 sidor om traditionell utomhusmålning så den som missade föredraget kan titta i boken. Rekommenderas varmt.

Sedan berättade byggmästare Leif Slotte om reparationer på timmerhus. Ett stockhus är som ett lego – man kan lyfta upp hela stommen och byta stockar underifrån. Det går till och med att lämna bort en stock då man flyttar stommen och inte hittar rätt stock genast. Sedan sätter man bara in den senare på sin plats.

DSCN0564

DSCN0565

Här är en timmerstomme upplyft och fem stockvarv förnyas nedifrån.

DSCN0569

Här är stommen nedsläppt på de nya stockvarven (som har samma färg som de ursprungliga). Det man bör komma ihåg med stockhus är att de sätter sej under en lång tid. Det kan ta upp till tio år och sjunka med tio cm ifall det är nybyggt. Dörrar och fönster måste därför ha sjunkmån tillräckligt. Däremot står ett hundra år gammalt stockhus stadigt och stilla ifall man inte börjar flytta det.

Det går att byta nedersta stocken (syllen) utan att riva stående  brädfodring genom att man sågar av bräderna i nedre ändan, byter syllen och fäster ny vattenlist under de avsågade ändarna. Sedan sätter man en bräda under vattenlisten.

DSCN0570

Vi har flera böcker om vården av stockhus i vårt bibliotek.

Arkitekt Tove Hagman talade om stilar och bevarande av dem. Problemet är ofta ”tolka eller kopiera” ? Vårt traditionella byggande har ofta gått ut på att använda de material vi har i närheten (stockar från Labby timmermalm och sten) på bästa och billigaste sätt. Det har hela tiden kommit inflytande från stilar utifrån men de har anpassats till vår egen verklighet (och plånbok). Med trä har man efterliknat stenhus och målfärgerna har också valts för att ge ett intryck av de ”finare” stenhusen.

DSCN0582

Tyvärr fick jag inte en bättre bild av Tove men det var för mörkt i salen.

Diskussionen var tidvis ganska livlig och det märktes att deltagarna var intresserade av byggnadsvård. Efter de inledande problemen med tekniken (som vanligt) så fungerade vår slöjdsal bra för den här typen av föreläsningar. Möjligen hade en trådlös mikrofon för föreläsaren varit bra men vi är en fattig förening och får vänta med det tills vi hittar något begagnat, bra och billigt …

Köket fick nu sitt eldprov och fungerade fint. Inga hade bakat hemma och ställt i ordning massor av kaffe och tilltugg så att ingen skulle gå hungrig. Tre kaffepauser på fem timmar behövdes också. Kaffeserveringen fick befogat tack av deltagarna.

DSCN0581

DSCN0579

En riktigt lyckad dag och vi får tacka SILMU för att ha tagit hit så bra föreläsare. Nu har vi också testat gamla folkskolan för litet större tillfällen. I lilla salen ryms det tjugo personer medan fyrtio är ganska lämpligt för slöjdsalen. Nu fanns det möbelkursens möbler runtom väggarna så i bästa fall kunde man få in 50-60 peroner.

Det blev litet rivstart på årets verksamhet men vi fortsätter i april och efter vårsådden.

 

Byggnadsvårdsdagen i slöjdsalen

Det ser ut att komma närmare 40 personer på lördag så vi flyttar dagen till slöjdsalen för att rymmas. Köket torde vara i funktionsskick och elspisen fungerar bara vi hämtar proppar. I morgon skall vi städa litet och lyfta undan möbelkursens grejor ifall de inte redan gjort det efter dagens kurs. Ett stort och tungt skåp är lackat och kan kanske flyttas först på lördag morgon nån meter.

Nu hotar vädret med snö till lördagen så kör försiktigt. Temperaturen kommer att vara kring noll så det kan bli halt på vägarna. Inga ordnar massor av kaffe och tilltugg så vi svälter knappast. Dagen börjar klockan 10 och slutar klockan 15.

HITTA HIT:

Man kan gå in på http;//maps.google.se och söka på ”Hindersbyvägen 565” så får man till och med en bild på gamla folkskolan. Men välj Lappträsk – inte Kyrkslätt. Bli inte lurade av att det står nummer 559B på huset – det är föråldrat.