Gamla äppelsorter i Lappträsk med omnejd

Under de fem senaste åren har Lappträsk hembygdsförening genomfört en omfattande inventering av gamla kulturväxter i nejden. Samlingarna är redan ganska stora och många av de prydnads- och nyttoväxter som har samlats in är redan planterade på hembygdsgården Kycklings i centrala Lappträsk.

Ky_appelutst_0225

Under inventeringens gång kom äppelträden att få den största uppmärksamheten eftersom det visade sig att det på många gårdar växer gamla äppelträd av förnämliga sorter. Det här är med största sannolikhet ett resultat av att Lantmannaskolan i Östra Nyland verkade på orten under åren 1913 – 1957. Eleverna fick lära sig sköta trädgårdar, ympa träd och ta hand om skörden. Under de kalla krigsvintrarna dog ändå en stor del av det planterade materialet, men de sorter som överlevde visade sig vara speciellt härdiga sorter som kan odlas också östligaste Nyland där klimatet är betydligt strängare än i andra delar av Nyland. De här träden har nu förökats genom att samla in kvistar som ympats in på härdiga fröstammar av sorten Antonovka. I detta nu har några hundra träd redan planterats ut i olika trädgårdar i Lappträsk. På Kycklings finns 76 nya äppelträd och 7 päronträd. Ytterligare omkring 20 äppelträd väntar på att bli planterade, några päronträd samt ett antal plommon- och körsbärsträd. Många bärbuskar har planterats och likaså ett relativt stort antal prydnadsväxter.

Fortsätt läsa ”Gamla äppelsorter i Lappträsk med omnejd”

Tjörkveein opa nyytt

För omkring 20 år sedan gick man upp den gamla Tjörkveein (Kyrkostigen) på nytt och märkte ut den. Efter det har det hänt mycket och en hel del skyltar har försvunnit. Till all tur har Maj-Britt här i granngården Nyströms (gamla Bos-Lillstu) tagit foton år 1996 som visar en del skyltar och den bro som då byggdes.

tjorkveeg5

Förstoring:

somarsjoonn

Den här skylten fanns litet söder om Nyströms i skogen. Ännu längre utmed Tjörkveein så fanns Grinddjäärdån:

tjorkveeg6

och i förstoring

grinddjeerdon

Sedan kom man till Lilbromosan – en åker i skogen – och Plåmpeendan som var en åker som gick in i skogen som en ”vik”:

tjorkveeg4

 

tjorkveeg4_Lilbroomosan_skarp

För 20 år sedan fanns en liten bro som byggdes inför återinvigningen av Tjörkveein.

tjorkveeg3

Texten på skyltarna i en tydligare form:

tjorkveeg2

Fornminnesföreningens styrelse diskuterade om eventuell ny märkning av Tjörkveein nästa sommar.

Hjärtligt tack till Nyströms Maj-Britt för fotografierna !

(Det här inlägget skrevs för flera månader sedan men det blev  tekniska problem med att ladda upp fotografierna – men nu fungerar det)

 

Tjörktalln 1974

Den gamla Tjörktalln (kyrkotallen) där man samlades för att vandra till Pyttis kyrka finns inte mer. Stormar bröt först av ena grenen och sedan hela tallen. Den var gammal för det var före 1575 som man vandrade till Pyttis kyrka då Lappträsk socken ännu inte fanns utan byarna var en del av Pyttis socken (och i väster en del av Pernå).

Till all tur finns det ett fotografi från augusti 1974 (enligt stämpel bakom fotografiet) där Tjörktalln syns i hela sin prydnad. Den stod på Nissas Kirkusdjäärdån (kyrkohusgärdan) sydost om Hopenbackan. Fotografiet tillhör Beatrice Bergheim (Nissas Beatrice).

tjorktalln1974_vitbalans

 

 

Smockfullt på Hindersby biografteater

I går invigdes Hindersby biograf med två filmer från förr. Vi hade meddelat om visningen ganska försiktigt men lilla salen var smockfull. Trots det stora bordet så rymdes omkring 50 personer ! Värre var det med parkeringen nu på vintern. Men tanken var att se hur stort intresset var. Och nu vet vi att allt skall göras större både utomhus och inomhus.

Årensningsfilmen som vi fått av Bertel Mickos visades och visst var det ett stort projekt som efter 30 års kamp slutligen genomfördes i början på 90-talet. Och genomfördes fint. All heder till dem som arbetade med projektet och till ingenjör Raimo Nissinen som lyssnade på byborna och skötte planeringen alldeles utmärkt. Många av oss minns ännu ”mykelvatne” som ibland gjorde det omöjligt att köra på vägarna ens med traktor.

Den andra filmen kom från SF-film på 30-talet och visade höbärgning i Hämeenkyrö. Den ingår i serien Isien työt som innehåller en mängd gamla journalfilmer som visades på biograferna före den egentliga filmen. Den visade höbärgning med riktigt gamla metoder som knappast använts i vår by under 1900-talet.

Dessa filmer har förstås inte så fantastisk teknisk kvalitet men de är värdefulla på grund av sitt innehåll. Men ännu finare filmer/videon är på kommande. Vi har flera hundra timmar video från vår egen by med gamla arbetsmetoder och annat. Alltihop kan inte visas på grund av längden men intresset var så stort att vi tänkte fortsätta med visningarna.

Nu verkar det som om vi måste förbereda stora salen (slöjdsalen) för biografteatern. Det finns redan bra mörkläggningsgardiner där och en filmduk som emellertid är i minsta laget för ett så stort utrymme. Men det torde inte kosta så mycket att installera en större duk och den fina ljudanläggning som vi fick av Åke Grandell går lätt att flytta. Det behövs dessutom en hållare för projektorn på rätt avstånd och höjd men det skall väl också gå att ordna.

Tekniken förutsätter också att det finns rätt program i datamaskinen som används för visningarna. Nu är det inte helt enkelt för det finns en stor mängd olika format och system och filmerna måste konverteras så de kan visas både med rätt bildformat och ljud. I går användes två olika program för visningarna.

Nu vet vi i alla fall att intresset för gamla filmer är ganska stort så nu kan vi gå vidare och organisera visningarna bättre.

 

Hindersby biografteater förevisar gamla filmer sön 6 mars kl.18

Björnarna börjar vakna ur idet så småningom och likaså vi andra. Solen skiner och snön gnistrar. Och så inleder Hindersby biografteater visning av gamla filmer. Vi har en hel del gamla SF-filmer om gamla arbetsmetoder och också filmer från Hindersby. Det är så mycket att vi inte kan visa bara en liten del på

söndag den 6 mars 2016 kl.18 på Gamla folkskolan

Men vi börjar med en del och fortsätter senare i mån av intresse. Det finns kaffe och bullar (frivillig avgift) och själva filmvisningen är gratis.

Alla är hjärtligt välkomna. Man behöver inte vara medlem i Gamla folkskolans vänner.

Det går också att titta på fönsterrenoveringen som ännu är litet på hälft.

 

Båtnfrusi

Det var litet kallt i januari. All verksamhet avstannade och man satt och eldade och försökte överleva kylan. Det är ju bra med köld på vintern – skogsvägarna fryser till, skadedjuren dör och leran spricker av tjälen. Men -26 är en aning för mycket. Allting blir skört och går lätt sönder. Sedan slog det plötsligt om och blev nästan 30 grader varmare på ett dygn. Snön smälte bort i regnet.

jan_2016_monthtempdew

Det värsta var att tydligen hjärnan blev båtnfrusi också. Jag hade satt in elvärmeslingor under isoleringen i alla rör och skaffade frostvakter till vessorna på gamla folkskolan. Men jag kom inte ihåg att koppla på en enda under köldperioden ! Inte ens dörren till hörnvessan stod öppen för då hade värmepumpen i köket hållet den varm.

Så vattenbehållaren i knutvessan frös och sprack ordentligt. I den andra vessan hade också vattnet frusit men behållaren verkar ha klarat sej. Det är inte så katastrofalt för vi har en likadan vessa uppe på vinden men det är ju onödigt arbete att byta den. För et fumt huvud får kroppen lida …

Temperaturen i slöjdsalen var som lägst -3 grader under köldperioden. Då var värmepumpen inställd på +17 grader (det minsta). I den mindre rummen var den lägsta temperaturen omkring +5 grader. Nu är temperaturen i slöjdsalen kring +9 grader och i de små rummen kring +15 grader.

Så småningom skall väl allting tina upp och verksamheten likaså. Fönsterbågarna är renskrapade från löst kitt och skall grundmålas förrän två små rutor sätts in och kittas. Möbelkursen är slut men en hel del möbler finns kvar ännu. Styrelsen beslöt att möbelkursen får söka sej till andra utrymmen eftersom de inte tar bort sina möbler utan använder slöjdsalen som lager året runt. Den blir på det sättet helt oanvändbar för annan verksamhet. Vissa möbler stod där i många år trots uppmaningar att de skall tas bort. Så nu får det vara slut på eländet.

Styrelsen har arbetat på att samla in filmer och videon kring gamla arbetsmetoder och planerar inviga Hindersby biografteater med dessa. Lilla salen fungerar redan som biograf men rymmer inte mer än 20-25 personer. Slöjdsalen är ännu upptagen av möbler och fönster på alla bord men skall så småningom städas upp.

 

 

Problem med namnserver

Nätet fungerar fint men Nebulas namnserver är litet besvärlig just nu. Försök med DNS=8.8.8.8 (Googles namnserver). Även om vi använder Nebulas länk så kan man använda vilken namnserver som helst. Men det lönar sej att byta tillbaka till Nebulas server (DNS=217.30.180.230) då den fås i skick för den är vanligen snabbare än andra eftersom den finns i samma nät.

Ett enkelt sätt att kolla ifall det är namnservern som krånglar är att pinga en IP-adress direkt – till exempel 8.8.8.8.  Man kan också försöka koppla upp sej till Google direkt med 83.145.196.174. Om det lyckas så är nätet i skick men namnservern krånglar. Vi har ingen egen namnserver så vi kan inte göra nånting åt saken.

God Jul och Gott Nytt År 2016 !

Litet försenade julhälsningar till alla – när och fjärran. Vi hade en Glad jul (men inte fridfull) med hela släkten (se Den glada julen 2015) så julljusen kom upp först i dag på juldagens afton.

DSCN1968_endra

Just nu är det +5 grader varmt och någon vit jul blev det inte. I morgon skall det ännu vara varmt och blåsigt men sedan skall det bli minusgrader.

 

Staketets stolpar äntligen klara

Det var tredje gången gillt och nu lyckades det. Två gånger har stolpborren gått sönder men nu provade jag min nya borr som är kopplad till skogslastarens rotator. Den är litet svag men med litet tricks lyckades jag få hål som stolparna gick ned i. Jordmånen är sand så det  var lätt men det fanns stenar i sanden och de krånglade en hel del.

DSCN5434

DSCN5438

Det gick ganska fort då man först fick ändan ur vagnen och satte igång. Nu var det dessutom tillräckligt mycket fukt i sanden så den inte rann ned i hålet. Tanken är att borren skall användas för att få hål i ytan på åkrarna där det ligger vatten som inte kommer ned till täckdikena. Ibland är det riktigt torrt under ytan fastän det står vatten på åkern. Borren fungerade bra i sand men det är ännu osäkert hur bra det går i lera.

Raden med stolpar blev nästan rak men man får väl kila dem så att åtminstone övre ändan är i linje. Det besvärligaste var stolpen invid den stora björken vid vägen. Där blev hålet inte så djupt så vi kanske måste stötta den stolpen litet extra.

DSCN5439

Nu skall det bara sågas virke till staketet. Avståndet mellan stolparna är 270 cm och i senaste numret av Byggnadskultur så fanns måtten för ett typiskt staket med stående spjälor och där rekommenderades ett avstånd på 2,5-2,8 meter. Våra stolpar är övergrova (Göran sågade dem från gamla telefonstolpar) men de håller säkert i vår tid – speciellt som de är impregnerade.