Ny kamin i gamla folkskolan

Idag bar vi med Göran in den nya kaminen i gamla folkskolan. Den kommer från Vestlax i Kimito och vi har fått den av Christine (Grandell) och Gunder. I förrgår hämtade vi den då vi kom från Sverige. Som av bilden synes så är den betydligt större än den gamla kaminen.

DSCN6008

Gunder berättade att den funnits i Vestlax byahus men såldes efter en renovering. Gunder och andra köpte den och nu har vi fått den.

DSCN6001

På luckan står det att kaminen är tillverkad av ”Veljekset Friis Oy Kokkola” och är modell No.2. På nätet kan man se att firman var aktiv 1885-1968 och som mest hade 700-800 anställda. De tillverkade kaminer och kyrkklockor och gjutna gravvårdar mm.

Kaminer av den här typen användes ofta i kyrkor och bönehus. De ger mycket värme snabbt och behöver inte magasinera värmen eftersom församlingen åker hem om ett par timmar. Den passar alltså bra i slöjdsalen. Grundvärmen sköter värmepumpen om men en ordentlig brasa i den stora kaminen borde snabbt få upp temperaturen fastän salen är stor. Den går att elda med halv meters klabbar och det ryms mycket bränsle i den.

Först måste emellertid  ett nytt hål tagas upp i pipan betydligt högre upp än det nuvarande och ett anslutningsrör sättas in. I höst skall vi prova kaminen och under vintern testa  hur man skall elda i den. Den lilla kaminen tänkte vi flytta till virkesförrådet som kan bli ett litet slöjdrum.

Föreningen tackar Christine och Gunder på det hjärtligaste !

 

Välbesökt öppen dag

Det var en jämn ström av folk på lördagen i Gamla folkskolan. Likaså i Peugeotutställningen och nya skolans café (mer än 70 personer). Nu skrev väl inte alla sitt namn i boken så det var säkert betydligt fler.

DSCN2219

DSCN2220

DSCN2221

Vi har all anledning att vara nöjda med dagen. Speciellt som lopptorget gav Gamla folkskolans vänner närmare 600 euro. Till stor del berodde det på Ingas berömda pumpernicklar som förstås tog slut i förtid.

 

Öppna dörrar 16 juli – byggnadsvård: innerväggar

Gamla folkskolans vänner ordnar förevisning av hur man kan tapetsera innerväggar med grålumppapp. Det är billig tjock och mjuk papp av returpapper. Finns att köpa bland annat på Byggmax i Borgå. I jämförelse med skivor och tunna tapeter så ger den en mera levande, mjuk yta och om man river pappen i bitar 50×50 cm så får man ett svagt mönster på väggen.

Man bör riva pappen för det är mycket svårt att klippa och skära den rakt och besvärligt att sätta upp. Med rivna kanter som överlappar 1-2 cm så är det bara att smocka dit bitarna och det ser bara bättre ut om de är litet oregelbundna. Kanterna spärrar dessutom inte ut om de är rivna (man skall stryka duktigt med lim också utanpå).

Det går att tapetsera utanpå papprutorna eller så kan man måla. Vi har goda erfarenheter av Linus väggfärg (linoljebaserad, vattenlöslig emulsionsfärg utan lösningsmedel). Den torkar snabbt och ger en matt yta. Lätt att måla och att lappa. På grålumppapp måste man måla två gånger för pappen är starkt sugande.

Så här ser det ut då lapparna är klistrade:

DSCN5879

Uppe och till höger har limmet ännu inte torkat. En närbild av väggen:

DSCN5871

Rutmönstret syns ganska tydligt. Men om man tapetserar över med starkt mönstrad tapet så försvinner rutorna nästan helt. Se närmare om arbetet på Innerväggar med grålumppapp.

 

Öppna dörrar 16 juli – lopptorg

Lopptorg för Gamla folkskolans vänner på lördagen den 16 juli 2016 kl.12-18. Där finns bland annat

  • värmebatterier (från gamla folkskolan)
  • termostater Danfoss för värmebatteri
  • dörrar (wc)
  • Ennu eitt Johanni (Fornminnesföreningens fina presentbok)
  • äkta gammaldags 60 W glödlampor (nya)
  • LED-strålkastare (nya) 12V och 220V
  • reservdelar till Lada och Volvo 40-serien (nya och begagnade)
  • laserkassetter för färglaser HP (nya)
  • mappar i stora mängder (begagnade men i fint skick)
  • radio, bärbar med kassett, fungerar bra
  • klockradior
  • elmaterial, elektronik och allt möjligt från Nisses lager

Dessutom säljes ett fint skåp och ett fint soffbord av högsta kvalitet. De kommer troligen från ett advokathem i Stockholm men passar inte i stilen till vårt hus i Medåker (bonnhus från 1850-talet). Möblerna finns i Medåker men vi kan hämta dem i augusti.

DSCN5354

Måtten är ungefär 140 brett, 50 cm djupt och 150 cm högt. Helt uppskattat.

DSCN5356

Och soffbordet (omkring 140 x 60 cm och 50 cm högt – uppskattat)

DSCN5329

soffbordet underifrån

DSCN5330

OBS ! De här möblerna går inte billigt för det är prima saker.

 

Öppna dörrars dag på gamla folkskolan lö 16 juli

Gamla folkskolans vänner i Hindersby rf. håller

ÖPPNA DÖRRARS DAG på Gamla Folkskolan i Hindersby

lördag 16.7 2016 kl 12-18

Hindersbyvägen 559B, Hindersby, Lappträsk

Presentation av tapetsering med grålump-papper och övrig byggnadsvård. Se Innerväggar av grålumppapp.

Lopptorg till förmån för Gamla skolan.

Kom med eget lopptorgsbord, utan bordsavgift!

Kontaktuppgifter: Inga Vickholm tel 040-5517324

 

Innerväggar med grålumppapp

Man kan måla eller tapetsera innerväggar men vi såg en intressant ytbeläggning på Gysinge byggnadsvårdcentrum i Stockholm. Man hade klistrat bitar av grålumppapp som var rivna till ca. 50×50 cm. De bildade ett svagt men tydligt mönster på väggen – mycket intressantare än en helt slät vägg. Här förklarar jag hur man kan göra i praktiken för att få sådana väggar.

I arbetsrummet i gamla folkskolan har vi stockväggar med mjuka träfiberskivor som är skruvade med brickor och träskruvar. Mjuka skivor ger efter så där lagom för stockväggar är sällan riktigt raka men de är tillräckligt stadiga för att ge en slät om än buktig yta. Vi har en vägg med hårdkartong, hårda tunna träfiberskivor, om de blir litet mera buktiga.

För att klistra grålumppapp behöver man tapetklister och det skall vara rent cellulosaklister utan ”förstärkning”. Tyvärr är det svårt att hitta i en vanlig affär men man skall inte köpa nånting från dessa eftersom dagens byggteknik är urusel liksom de moderna materialen. Bygnadsvårdsbutiker är numera de enda man kan anlita. I vårt fall är det närmast Byggnadsapoteket i Fiskars som har material av tillräckligt god kvalitet. De har en butik på nätet (och fysiska butiker i Fiskars och Helsingfors) som kan skicka det man behöver och i det här fallet var det tapetklister. Man behöver också en riktig klisterborste för det skall slabbas på en stor mängd klister (gå till SHOP och sök på ”tapetklister”).

Lim&Handtryck tillverkar äkta cellulosaklister. En påse blandas i 4 l vatten. Rör om hela tiden och strö försiktigt pulvret i vattnet så det inte blir klimpar. Sedan skall limmet stå i minst en timme. Jag blandade på kvällen och lät stå över natten. Cellulosaklister torkar inte så fort och kan alltid lösas upp med vatten. Om man glömmer att tvätta penseln så är det bara att ställa den i vatten och den blir som ny. Klistret skall vara tjockt så stickan står av sej själv men då de sugande skivorna förklistras så kan man sätta till 2 liter vatten så det är lättare att stryka på.

DSCN5835

DSCN5837

Sedan är det bara ti smått opa (slabba på) och tillräckligt tjockt. Skivorna suger alldeles förskräckligt. Till förklistring av ca. 30 kvadratmeter behövdes det en och en halv påse klister. Det står på påsen att den räcker till för att limma upp 30 kvadratmeter tapet men det gäller absolut inte grålumppapp på sugande yta. Allt som allt gick det åt fem och en halv påse så man kan räkna med fem gånger mer klister än för vanliga tapeter.

DSCN5838

Här syns och fästskruvarna. Vanliga spikar dög inte för huvudet gick genom den mjuka skivan. Med stora (rostfria) brickor och skruv är det dessutom lättare att ställa spänningen på skruven så den håller skivan spänd men inte går igenom.

Bitarna av grålumppapp bör rivas så att kanten blir litet avfasad och lättare att limma. Att klippa eller skära ger inte snyggare skarv – tvärtom. En sådan kant spärrar dessutom lättare ut och kan blir riktigt ful. Placeringen av bitarna blir också känslig. Med riven kant gör det inte så mycket om biten kommer litet fel. Det ger bara en mer levande yta om den är litet oregelbunden.

Mät 50 cm i en kanten och vik pappen så att de raka sidorna är exakt mot varandra. Då blir vinkeln precis 90 grader. Man bör dra med en penna eller dylikt över vikningen så den blir ”vass”. Sedan lägger man en rak list över pappen precis vid vikningen och river försiktigt av biten. Det går inte att dra av biten i ett tag utan man måste flytta handen så att spänningen på pappen är litet mot en själv.

DSCN5849

 

Sedan viker man biten på mitten och gör vikningen skarp och rivar av den så man får två bitar på 50×50 cm. Om man viker också åt andra hållet innan man river så blir den rivna kanten riktigt rak. Ju skarpare veck desto lättare att riva.

Sedan gäller det att dra ett streck 1 cm ovanför bitens plats på väggen så att bitarna inte börjar gå snett på väggen. Det är inte så känsligt hur man placerar bitarna – nån cm hit eller dit eller litet snett märks just inte. Men om de går tio cm uppåt så syns det. Väggarna i arbetsrummet had mycket olika höjd (8 cm skillnad) så jag satte strecket i vattenpass men om man har ett rakt golv under så kan man mäta därifrån.

Man kan gärna mäta väggens höjd och räkna ut hur mycket bitarna bör komma på varandra för att det skall bli någorlunda jämnt. Vårt arbetsrum är ca. 335 cm högt så det blev sju bitar på höjden med en par centimeters överlappning.

DSCN5852

Man stryker sedan tjockt med klister på pappbitarnas baksida. Nu har grålumppappen en sida som är litet jämnare än den andra och jag satte den jämna sidan utåt eftersom vi tänkte måla den. Men man kan lika bra sätta tvärtom. I alla fall är det bra att ha samma sida utåt över hela väggen.

DSCN5853

Bitarna viks ihop och får dra i ca. tio minuter – men inte för länge. Hinner de bli för torra så går det bra att blöta upp dem.

DSCN5854

Om det kommer litet lim på baksidan så gör det inget för skarvarna skall limmas utanpå också.

Uppsättningen börjas helst från ett hörn eller ett fönster. I stockhus är hörnen milt sagt krokiga men med de här små bitarna är det lätt att tapetsera dem. De får svänga hit och dit allt hur det passar i hörnet. Kom ihåg att sätta den skurna kanten från rullen uppåt så den täcks av följande lager med bitar. Det ser inte bra ut om en del kanter är skurna och andra rivna på den färdiga ytan.

Man stryker klister jämnt på väggen (som är förklistrad) och sätter sedan upp pappbiten och stryker fast den ordentligt med en tapetborste – från mitten utåt. Speciellt där det finns skruvhuvud bör man stryka fast pappen ordentligt runtom skruven. Nu är det viktigt att pappen har ordentligt med lim och har dragit tillräckligt för då är den mjuk och kan strykas fast också i gropar i väggen.  Kanterna på biten strykes fast med klisterborsten. För att kanterna skall sitta ordentligt bör de limmas utifrån också. Arbeta fast kanterna grundligt med klisterborsten.

DSCN5855

Man limmar de följande bitarna ett par cm utanpå och går från hörnet utåt ochnerifrån uppåt. Placera skarvar ovanför dörrar och vid fönster för där kommer det troligen smalare bitar eftersom väggarna sällan passar precis för hela 50 cm bitar. På bilden nedan har rivningen misslyckats litet men det gör inget för nästa bit täcker kanten. Råkar man riva en bit halvt itu så kan man limma dit den i alla fall för skarven syns knappast.

DSCN5858

Då limmet torkat så synns det knappast och efter målning så är det bara kanterna som bildar ett svagt mönster.

DSCN5871

Vid fönstren bör man vara noga med limningen. Där tätar pappen springorna om den är ordentligt limmad. Här är den dragen upp på fönsterkarmen och kommer att pressas fast av fönsterfodringen.  Här är bitarna limmade från fönstret utåt och den skurna kanten vänd mot fönstret. Under högra fönstret syns en smalare bit som är placerad mitt under fönstret.

DSCN5875

Likaså ovanför dörren.

DSCN5877

Och så är sista biten fastklistrad …

DSCN5879

Arbetsåtgången för omkring 160 bitar (ca. 40 kvadratmeter) var ungefär 35 timmar. Visst går det snabbare att sätta upp tunna tapeter men de här skall nu hålla i hundra år :-). Det blir intressant att se hur det ser ut då väggarna är målade.

 

 

Lopptorg den 16 juli 2016 på gamla folkskolan

Styrelsen beslöt vid sitt senaste möte att ordna lopptorg på gamla folkskolan lördagen den 16 juli 2016. Samtidigt pågår Kristinas Peugeotutställning  vid skolan.

Alla som vill delta eller skänka saker till skolans lopptorg kan ta kontakt med Inga 040-5517324.

Man får gärna ta bort osålda saker efter lopptorget så våra utrymmen inte blir fyllda med lopptorgssaker.

 

Grålumppapp på väggarna

Efter diverse resor hit och dit och en och annan liten katastrof så har äntligen arbetet på väggarna i arbetsrummet i gamla folkskolan börjat. Under Johanni så blev den första rullen uppklistrad och arbetet fortsätter nu i början på veckan. Den som har lust kan komma och se på – eller greppa limpenseln.

Grålumppappret kommer i rullar på 15×1 meter och rivs först i bitar på 50×50 cm som sedan klistras upp på väggskivorna litet om varandra. Det ger ett svagt rutmönster som är ganska dekorativt. Det kan sedan tapetseras eller målas.

Det går åt massor av klister för både insulitskivorna (mjuka träfiberskivor) och pappen är starkt sugande. Man bör räkna med minst tre gånger mer klister än normalt. Nästan två påsar med klister gick åt för att förklistra skivorna och över en påse gick åt till att limma upp bitarna från en rulle. Speciellt nu då det är så varmt så skall man smocka på tjockt med klister.

DSCN5869

Här är 60 bitar uppklistrade och det behövs ännu omkring 120 till. En grundligare anvisning om hur man klistrar kommer senare. Den som är intresserad kan ringa Nisse på 0457-0184385.

 

Mykelvatn – bilder

Bertel Mickos har gett Gamla folksolans vänner en plansch med foton från mykelvatne (översvämningarna). Där finns klassiska bilder från mykelvatne under flera olika år och platser.

DSCN5812

Det här är nånting vi inte sett på länge och yngre har aldrig varit med om det. Så det är ett värdefullt minne från gångna tider då det årliga mykelvatne var alldeles normalt – ibland mer och ibland mindre. Det värsta var då skogsdikningen började för då kom vattnet så snabbt ut ur skogarna att det blev översvämning bar med ett 35 mm regn – också mitt i sommaren.

Om nån undrar så kommer ordet mykelvatn från den urgamla stammen ”myc-” som betyder ”stor” eller – just det – ”mycket”.

Tanken är att skanna in bilderna med bättre kvalitet och sätta in dem i fotoalbumet – bara jag nu hinner …

Vi tackar för fotona !