Författare: Bos-Sestu Nisse

Mikaela Strömberg berättar på Lokaaln om sin Gufi (Sigge Strömberg)

kl. 18:00  onsdagen den 20 september 2017 på Lokaaln (Hemborg) i Hindersby Hopenbackvägen 10

Vi här kring Hopenbackan känner ju bra Sigge som startade Fornminnesföreningen och Lekstrand. Vi var alla med i de stora festerna på 50-talet – unga som gamla. Inga småsaker precis för festdeltagare – upp till tusen personer – kom från stora områden.

Sigge som vi minns honom på Lekstrand.

Sigge (Sigurd Samuel Strömberg 1902-1982) var son till Herman Hermansson Strömberg (1877-1940) och Hilma Irene Gustafsdotter (1880-1968) och sonson till Herman Andersson Strömberg (1838-1925) som var bonde på Nilsas i Harsböle 1865-89 och från 1889 framåt på Niss-Ufferstu i Hindersby (som nu kallas Strömbergs). Modern till Herman Hermansson var Lena Stina Karlsdotter Skäggas (1840-1919) som var dotter till Karl Hansson Skäggas (f. Joufs)(1816-1893) och Maria Mårtensdotter Bosas (1815?-1887) som var född på Bos-Nystu, granngården till Niss-Ufferstu på Hopenbackan.

År 1855 dog rusthållaren på Niss-Ufferstu Gustaf Ericsson bara 28 år gammal och Karl Hansson tog över Niss-Ufferstu som gick vidare till dottern Lena Stina och hennes man Herman Hermansson Strömberg 1889. Den gamla släkten på Niss-Ufferstu verkar ha dött ut då också hustrun till Gustaf Eriksson dog 1855 ett par månader senare.

Herman Andersson Strömberg var son till Anders Wilhelm Strömberg (1814-1865?) som var sockenskräddare och född i Bäckby. Han gifte sej med Hedda Mattsdotter Storgårds (1815-1893) och blev då 1839 bonde på halva Nilsas i Harsböle och på hela Nilsas 1844.

Via Hedda Mattsdotter Storgårds är Sigge släkt med halva Östnyland eftersom Storgårds hade stora barnkullar. Min farmor är till exempel småkusin med Herman Hermansson Strömberg. Själv hade Sigge och Hanna inga egna barn utan adopterade Paul som var född på Smeds i Labby.

Sigge var byns stora kulturpersonlighet och förutom Fornminnesföreningen och Lekstrand så sysslade han mycket med teater och skrev en hel del – bland annat böcker från ”Bortombyn” och vårt samhälle från decennierna kring 1900. De handlar om böndernas vardagsliv men det saknas inte blod och romantik heller.

Men det berättar kanske Mikaela mera om …

I går fanns det en massa spinnrockar på Lekstrand då Fornminnesföreningen hade temadag kring spinnandet. De var inte bara utställda utan man skrubbade, kardade och spann för fullt. Helt tydligt finns det många spinnrockar kvar ännu. Och en del är mycket vackert utsirade.

Vid spinnrocken Inga som först spann ihop hela temadagen och sedan spann nästan hela tiden på sin mormors spinnrock.

I bakgrunden vid skrubbänken förklarar Anne hur det går till att karda. Nedan är skrubbänken i full funktion.

Platsen var estraden vid Lekstrand där det också fanns råmaterialet i form av fyra lamm och slutprodukten i form av mattor och vävnader. Det bjöds också på kaffe och Ingas goda munkar. Nedan välkomnar Inga publiken med ett lamm i bakgrunden och hemvävda trasmattor på golvet.

Det finns över 20 videoklipp från demonstrationen men det tar tid att sätta ihop dem. Tanken är att visa dem i höst då Hindersby biograf åter börjar visa videofilmer med gamla arbetsmetoder.

Ordet spinnrock kommer från fornnordiskans rokkr som betyder ”linslända”. Spinnrocken ersatte den äldre hjulrocken och omnämns först i södra Tyskland omkring 1480. Den kom till Sverige i början på 1700-talet och kallades i Dalarna ”tyskrock” eftersom den kom från Tyskland.

Lyssna gärna på Den gamla spinnrocken från 1961 med Cacka Israelsson eller Spotnicks version

[KGVID]http://hindersby.net/nywp/wp-content/uploads/2017/09/Inga_spinner.mp4[/KGVID]

Nu borde Brennskooins växel vara i skick även om burkarna i hushållen ännu måste bytas i vissa fall (Christian Nyholm, tel. 050-5902982). Det var ett ovanligt besvärligt fel där den felaktiga burken störde nätet på alldeles annat håll.

För att undvika missförstånd så vill jag påpeka att jag reparerar växlarna gratis och bara förlorar tid på det. Vi har inte råd att hålla oss med betald arbetskraft och reparerar nu nätet i den takt som vi hinner. Att betala för snabba reparationer till en firma blir oerhört dyrt och en ökning på kanske 20 euro per månad för avgiften.  Och då har vi ännu inga garantier att det går fortare för vid åska så blir det problem på många håll. Det har inte varit större problem på två år (senast 2015). De flesta problemen finns utanför fibernätet med routrar som nummer ett och det är utanför vårt ansvarsområde som tar slut vid mediakonvertern.